Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 In- och utrikes
Den omstridda punkten har ju emellertid främst varit
finanspolitiken. Nu föreligger det ingen egentlig skillnad mellan den
finanspolitik, som bedrevs under år 1932 och den som sedermera tillämpats.
Det var bära det, att i krisens början hade samhället även "lager"
att ta av, hade fonder, som kunde tas i anspråk, men sedan
fonderna en gång förbrukats, återstod endast att genom lån anskaffa
det behövliga kapitalet för en utökning av de samhälleliga utgifterna.
Det är ganska egendomligt, att samma personer, som utan
betänkande och för övrigt fullt riktigt ansågo sig kunna använda
fondmedel, sedermera starkt motsatte sig samma politiks fortsättande
efter en annan och nödvändig teknisk linje. Ur förmögenhetssynpunkt
kan det ju icke rimligen föreligga någon skillnad mellan att
förbruka det man har eller att låna behövliga medel.
Hade fondmedlen ej kommit till användning i krisens början, skulle
läget ganska säkert blivit avsevärt mycket värre än det blev, men
dessa medel räckte ej till för att mer än motverka de krafter, som
verkade i tryckande riktning. Sedan även andra faktorer verkade
uppåt, kunde de statliga utgifterna stödja denna verkan och sedan
de statliga utgifterna ökats inträdde en verkan av den
storleksordning, att den säges ha utgjort en mycket betydelsefull faktor i den
hastiga och vidsträckta konjunkturförbättringen.
leke minst har stödet åt jordbruket haft goda verkningar. Det
kom till synes i någon mån redan år 1932 men kraftigare 1933 och
än ytterligare under fjolåret tack vare prisstegringen på animaliska
produkter. Genom att priserna höllos uppe, fingo jordbrukarna
möjlighet att i större utsträckning efterfråga konsumtions- och
kapitalvaror. Hade dessa åtgärder icke vidtagits, skulle jordbrukarna ha
måst vidkännas en inkomstminskning, som minskat deras efterfrågan
och därmed också utsikterna för industrin.
Att fälla något bestämt omdöme om den exakta del, som de olika
faktorerna haft för konjunkturutvecklingen anses emellertid i
utredningen ej möjligt. Så mycket anses dock klart, att en ortodox
finanspolitik, som utgått ifrån att varje års budget måste för sig
balanseras utan användande av lånemedel på sätt som skett, skulle ha
bidragit till att förvärra situationen. Just på den punkten har det varit
omöjligt att övertyga anhängarna av en "sund" politik om att det
verkligt sunda vore att se framåt över en något längre tidrymd, t. ex.
en konjunkturperiod. Det hjälper väl antagligen heller inte stort, att
man nu från vetenskapligt håll understryker nödvändigheten av att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
