Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
325
sista förslag om skärpt beskattning av de mycket stora inkomsterna
samt om skärpt arvsskatt tros också girigt skola accepteras av
väljarna men lämna föga rum för oppositionens motstötar. Tolkar man
de s. k. radikala rörelsernas framgångar riktigt, skulle det
amerikanska folket kräva mycket långt gående åtgärder i fråga om
egendomsutjämning och beskattning. Uteslutet är icke, att presidentens
hållning är ämnad som vindfång för att ta vinden ur seglen för en
Huey Long, en Coughlin o. s. v. Men förresten behöver statskassan
väl ökade inkomster för täckande av de väldiga belopp, som under
de sista åren upplånats och fortsättningsvis komma att upplånas.
AMERIKA TORDE NÄMLIGEN icke ämna fortsätta längre på
lånevägen än som är oundgängligen nödvändigt, även om det
måhända icke blir möjligt att redan nästa år balansera budgeten såsom
tidigare ställts i utsikt. Tyskland däremot litar efter allt att döma
i fortsättningen som hittills främst till lån. På sista tiden ha allt
allvarligare tvivel på de tyska finansernas sundhet kommit till uttryck.
Att någonting icke är som det borde vara synes ganska uppenbart.
Någon klar redogörelse för sista budgetens utfall har icke lämnats
och för löpande budgetår vet man ingenting om riksstat och dylika
för en diktatur onödiga ting. Det är ju icke folket, som bestämmer
om hur stora skatter, som skola betalas, och ej heller om vad
pengarna skola användas till.
Officiellt redovisas visserligen en skuldökning men en tämligen
ringa sådan, och det gissas, att läget i själva verket är bra mycket
allvarligare än det som kommer till synes. Från vår sida finns
ingenting att i princip invända mot att söka få fart i näringslivet genom
samhällets hjälp och att därvid lita till lånevägen, men läget blir ett
annat, då lånen till huvudsaklig del användas för rustningar och
andra högst problematiska utgifter. Det ökar icke landets tillgångar
varken med produktiva och räntabla tillgångar, vilket man ju här
hemma så energiskt krävt, eller med över huvud nyttiga tillgångar
eller med några tillgångar alis. Man skulle ju kunna frukta, att
denna bristande balans skulle framkalla inflation, men sådan hotar
knappast, så länge betalningsmedel icke sättas i allmänhetens händer.
Statsobligationer o. a. papper kunna näppeligen åstadkomma
prisstegring av större betydenhet, även om de cirkulera i viss omfattning.
En viss prisstegring har visserligen enligt de officiella uppgifterna
inträtt, vilket för folket visserligen är allvarlig nog, då lönerna sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
