Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 6 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Förbättrad folkpensionering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
Händelser och spörsmål
dighet att bidraga skulle bortfalla. Kostnaderna skulle fördelas med 34;
på staten och 14 på kommunerna. Propositionen förordade samma
fördelning, med undantag dock för att för tillägg beviljade enligt nu gak
lande Iag kommunerna skulle bidraga med endast 1/5, under det staten
skulle svara för resten, Kommunernas ökade andel i tilläggspensionen,
motiverades med den lättnad i fattigvårdsutgifterna som skulle bli
resultatet av den förbättrade pensionen. Utskottet lät sig icke övertyga av
detta argument. Det befarade även art den redan nu mycket ojämna
kommunala skattebelastningen skulle ökas, och den skärpta kontrollen
över beviljandet av tilläggen borde vinnas på annat sätt. Utskottet
föreslog alltså att kostnaderna fördelades med 1/8 på kommunerna och resten
på staten, men att landstingen skulle bidraga med Vig "för pensionstillägg
beviljade enligt den gamla lagen. Riksdagen godkände detta förslag.
Kostnaderna. Det allmännas utgifter för pensionstilläggen skulle
enligt nuvarande Iag uppgå för åren 1937, 1940, 1950 och 1960 till resp.
77, 86, 103 och 118 milj. kr., varav på staten resp. 58, 64, 77 och 88
milj. kr. samt på landsting och kommuner resp. 19, 22, 26 och 30 milj.
kr., med hälften på vardera. Avgiftspensioner på c:a 10 milj. kr. år
1937 skulle utgå av fondmedel. Den beräknade kostnaden för regeringens
och utskottets förslag samt skillnaden dem emellan ifråga om
fördelning på stat, landsting, kommuner och fond under åren 1937, 1940,
1950 och 1960 framgår klart av bifogade tabell.
Beräknadkostnadför Summa
ut––––––––––––––––––––––––––––––––––-gående folk-Staten Landstingen Kommun:na Fonden pensioner
Å r ––––––––-i–––––––––––––––––-i––––––––-1––––––––-i–––––––––––––––––-i–––––––––––––––––-i––––––––-
Kungl. Utskot- Kungl. Utskot- Kungl. Utskot- Kungl. Utskot- Kungl.
Utskot-Maj:ts tets Maj:ts tets Maj:ts tets Majrts tets | Maj:ts tets
förslag förslag förslag förslag förslag förslag förslag förslag I förslag förslag
Mil joner kronor
1937......... 89 69 — 8 32 16 49 49 170 142
1940......... 104 87 — 6 34 16 51 51 189 160
I 1950......... 136 119 — 3 41 17 61 61 238 200
1960......... 170 152 — I 1 47 I 19 I 68 I 68 I 285 | 240.
Fmmsieringen. Bestridandet av kostnaderna för grundpensionen på
70 kr. skulle möjliggöras främst genom en omläggning av
premiereservsystemet. Kommittén föreslog att avsättningen till pensionsfonden skulle
begränsas till 20 milj. kr. pr år och helt upphöra då fonden uppgick till
1 miljard kr. Detta beräknas ske 1960. Propositionen föreslog att
avsättning med 20 milj. kr. pr år skulle ske under åren 1937—1944 och
därefter med ett lägre belopp intill dess fonden år 1953 uppnår 1
miljard kr., då ingen ytterligare avsättning skulle äga rum. Utskottet ocW
riksdagen beslöt i enlighet därmed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
