Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 26 juli 1935 - Händelser och spörsmål - Amerikas förmåga att producera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Amerikas förmåga Om im ain satte tro till vad teknokraterna för något
att producera. år sed-an förkunnade, fick man den bestämda upp-
fattningen, att tillgänglig produktionsförmåga, d.
v. s. fabriker av alla slag och tekniska hjälpmedel, var så stor, att
människomas levnadsstandard med lätthet skulle höjas så långt över vad den;
inu är och detta samtidigt med att arbetstiden kunde inskränkas till ett
Iminimum jämfört med den nuvarande. Teknokraternas påståenden voro
emellertid ganska löst fotade. Någon verklig undersökning av de
verkliga förhållandena hade icke skett. På många punkter bestredos deras
uppgifter kategoriskt.
Det är ju emellertid ganska uppenbart, att under depressionen många
företag stått stilla och mycken arbetskraft icke kommit tijl användning..
Men faur var det under högkonjunkturen? Fanns det då möjligheter att
mera avsevärt öka varuframställniiingen? På den frågan har för Amerikas
del en vid Brookings Institution utförd undersökning sökt ge ett svan
Det är givet, att resultatet endast kan bli ungefärligt i all synnerhet
för ,år, som ligga något längre tillbaka i tiden. Det förefaller emellertid,
som iman gått till verket utan förutfattade meningar och gjort sitt bästa
för att få ett såvitt möjligt tillfredsställande svar på frågan. Man har i
jordning gått igenom jordbruk, kol och koks, petroleum, koppar och
andra metaller utom järn, cement, födoämnesindustrin, textil-,
automobil-, pappers- och pappersmasse-, järn- och stål- samt en del andra
industrier, elektrisk kraft, transportväsendet, handeln, penningväsendet och
arbetskraften.
Det kan icke bli tal om att referera undersökningens resultat i fråga om
alla dessa näringsgrenar, men ett par exempel kunna vara av intresse
liksom de slutsatser, man kommit till. För jordbrukets del finner man,
att ingen tendens kan konstateras, att det däri placerade kapitalet nu
skulle komma till mindre användning än tidigare, men absolut sett
kommer jordbrukskapitalet till endast ringa användning. Antalet i jordbruk
sysselsatta har gått ned de sista decennierna, men detta är till stor del
beroende på att ’kviin.no- och barnarbete ersatts av vuxna mäns arbete.
Det kvarstår dock inom jordbruket oanvänd arbetskraft, som uppskattas
till 20 o/o av den totala.
För mineralindustriernas vidkommande förklaras, art
produktionsförmågan redan före sekelskiftet var större än den verkligen utnyttjade,
och det kan icke sägas, att den relativa skillnaden är större nu än tidigare.
Skillnadens maximum säges ha nåtts åren 1920 till 1924, efter vilken
tidpunkt en stadig förbättring inträtt. I procent av teoretisk förmåga
säges omkring 77 o/o ha utnyttjats år 1929. 100 o/0 kunna emellertid
icke nås, ty reduktion måste göras för nödvändiga uppehåll såsom för
rengöring, säsongvariationer, reparationer o. a. Av den i praktiken,
uppnåeliga produktionsförmågan uppges över 83 o/0 ha kommit till
användning 1929. En del av den oanvända består emellertid av sådana
anläggningar, som inom kort äro mojgna att kasseras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
