Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 27 aug. 1935 - Litteratur - Sveriges industri - Egon Erwin Kisch: Obehöriga äga ej tillträde - Henri Barbusse: Staliine. Flammarion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
Litteratur
av olika industrianläggningar och av olika moment av tillverkningen.
Därjämte har man för varje industri kartogram, som visa industrins
förläggning i landets olika delar med markering av dess olika storlek.
Vidare förekomma grafiska framställningar utvisande sådana ting som
antal företag och antal arbetare samt tillverkningsvärde.
Boken har intresse icke endast för personer, som ha sin verksamhet i
någon av de behandlade industrierna, utan för även andra. leke minst
torde studiecirklar kunna ha gagn av den vare sig det gäller studium av
ekonomisk geografi eller av ekonomi över huvud taget. Man får här på
ett lättillgängligt sätt en massa faktiska upplysningar serverade i en
behaglig form. Den trevliga utstyrseln förhöjer dessutom värdet.
Egon Erwin Kis ch: Obehöriga äga ej tillträde. Holmströms förlag. 217
sid. Pris 3:— kr.
Kisch är reporter. Han skriver reporterns lätta och medryckande stil,
d. v. s. den stil, som reportern bör vara i besittning av fast han kanske
inte alla gånger är det. Han sticker sin näsa in lite varstans och ser rätt
mycket, som kanske undgår en vanlig resande. Han har med ett ord rätt
mycket art berätta och berättar det på ett medryckande sätt.
I Obehöriga äga ej tillträde talar han om så olika ting som
kvicksilvergruvorna i Almaden, den »undergörande» källan i Lourdes,
pärlfabrika-tionen i Gablonz, dårhusstaden Gheel, diamantsliparna i Antwerpen och
Amsterdam, sidenvävarna i Lyon, stenkolsgruvorna i Borinage,
tjurfäktningarna i Spanien, spelat i Monte Carlo och kanske ännu en del annat.
Några djupare analyser blir det inte tid till. Det <är intryck, hastiga
intryck, och några korta reflexioner därtill. Förf. är radikal och hans syn
är radikalens. Det är inte något fel. Det är rätt mycket här i livet, som inte
är som det borde vara, och det skadar inte, att det finns någon, som har
mod och vilja att tala om det. Men som sagt, något mera bestående
värde har reportagesamlingen knappast.
Henri Barbusse: Staline. Flammarion. 320 sid. 12 fr.
Det är inte en biografi i vanlig mening, fast Stalins person också i
korthet skildras. Det är snarare en kort historik över den ryska
revolutionen. Även som sådan måste man nog göra vissa reservationer. Förf.
har nämligen sorgfälligt undvikit att på nåjgon enda punkt ens andas fram
en svag kritisk anmärkning. Barbusse är ju övertygad kommunist och allt
vad man gjort i Ryssland är endast bra och rått. Det är kanske så, vad
vet den, som inte studerat utvecklingen i detalj eller haft möjligheter
att följa vad som förehafts, ’men det vore ju ganska överraskande, om
det skulle finnas så ofelbara mänskor i detta livet.
Mycket ofta träffar man på svartmålningar av läget både sådant det
varit och är. Mången gång kan man rätt lätt komma underfund med art
de publikationerna i väsentliga stycken handskas en smula vårdslöst med
sanningen. Man har det bestämda intrycket, att denna skönmålning i det
fallet liknar svartmålningarna, att den totala sanningshalten lämnar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
