Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 29 sept. 1935 - Händelser och spörsmål - Estland under diktatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Estland under Sedan ett par år tillbaka härskar i Estland en regim
diktatur. vilken utåt är angelägen art framställa sig såsom parla-
mentarisk, jrn-en som vid närmare påseende visar sig
vara en oförfalskad diktatur. Denna diktatur har visserligen icke kunnat
undgå att i viss mån bli influerad av den tyska nazismen, men de djupast
liggande orsakerna för den nuvarande regimens uppkomst äro att söka
i Estlands senare historia, samt i landets brydsamma ekonomiska och
utrikespolitiska läge. Det lilla landet (47,600 kvkmj.,, 1.1 (milj. inv.)
har levat i ständig ångest för det sovjetryska väldet och under de senaste
åren ha därtill kommit farhågorna för nazityska framstötar.
Under sista tiden av det tsarryska skedet i Estland ägdes 60 o/o av
landets jord av några hundratal tysk-baltiska adelsfamiljer. I bästa
samförstånd imed de ryska guvernörerna exploaterade detta ju:nkervälde,
den arma lantbefolkningen, och under förra seklets senare halft även
arbetarna i iden spirande industrin. Borgerliga estniska tidningar från
1880-talet karakterisera industriarbetarnas levnadsvillkor såsom »sämre
än negerslavarnas». Dessa vidriga förhållanden utlöste en raol spontana
strejker Vilka dock kvävdes i blod på känt tsaristiskt manér.
Jämsides med det proletära missnöjet växte en nationell opposition
mot det ryska förtrycket, och under februarirevolutionen i Ryssland
1917 förklarade Estland sig såsom autonom stat och valde en provin
sori.sk lantdag. Bolsjevikrevolutionen i Ryssland återverkade dock i
Estland. På hösten 1917 uppstod sovjetvälde i landet. Under de kaotiska
förhållandena kring Brest-Litovsk-freden gjorde tyska och estniska
trupper slut på bolsjevikväldet, varefter landet proklamerade sig såsom1
självständig republik den 24 februari 1918. Ditåt hade dock ej de tyska
generalerna strävat, meningen Imed den tyska »hjälpen» var att infoga
esterna i ett planerat tyskt östersjövälde. Dessa tyska planer gingo om,
intet, dels tack vare esternas tappra motstånd, och dels på grund av
det tyska sammanbrottet hösten 1918.
Striderna mot Sovjetryss Land slutade med freden i Dorpat den 2
februari 1920 då S.S,.S.R. erkände Estland som självständig stat. Några
månader senare fastställdes den estniska grundlagen, vilken blev färgad
av de radikala partiernas idéer. Den lagstiftande makten anförtroddes
åt en av 100 medlemmar bestående, för tre år vaid kammiare. Landet
indelades i tio valkretsar, allmän rösträtt lika för kvinnor och män
infördes. Enligt denna grundlag skulle den exekutiva makten handhavas
av en regering vars ordförande — Statsäldsten — även fullgör en
statschefs representativa förpliktelser. Vidare fastställdes att »av riksdagen
antagna lagförslag skola underställas folkomröstning, om inom viss, av
en tredjedel av representationen begärd frist så kräves av 25,000
röstberättigade medborgare. Samma antal valmän ha rätt art få ett angivet
lagförslag framlagt till omröstning, om det ej antages av riksdagen».
En av den estniska regimens första åtgärder blev genomförandet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
