Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Gustaf Andersson: Om Per Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på uppmaning nedskriver några ord om Per Albin till hans
femtioårsdag, så tar jag riskerna i båda dessa avseenden i medvetandet att
det här gäller att skriva fritt ur hjärtat och ingenting annat.
För att börja med P. A. Hansson som människa och kamrat så
har jag lärt känna honom som en trygg och jovialisk medbroder,
den där i sin person förenar många sympatiska egenskaper. Utan
att närmare söka specificera dessa vill jag, om det tillåtes,
karakterisera hans naturell som en särdeles lycklig kombination av svensk
och skåning. Att en man, som vid femtio år nått så långt som han,
måste äga både duglighet och energi säger sig självt. Som
folkledare har han också haft stor nytta av sitt lugna gemyt och sin
såväl andligt som lekamligt förtroendeingivande gestalt.
Per Albin Hansson är dock i allmänna medvetandet bra mycket
mera politiker än människa och därmed äro vi inne på ett ömtåligare
gebit. Att här fälla något omdöme om hans politiska gärning kan
icke gärna komma i fråga. Jag vill dock säga, att jag hos P. A.
funnit en redlig vilja att främja det, som han ansett vara rätt,
liksom ock en stark tro på att han i sitt sökande efter mål och medel
alltid funnit det rätta. Sådant ger styrka och för fram till
ledarställningen. I det muntliga framträdandet verkar denna starka tro
mången gång mera övertygande än de sakliga argumenten, och jag
skulle vilja tillåta mig det omdömet, att hans tal stundom fängsla
och imponera mera genom andan i desamma än genom innehållet.
Sedd som politisk motståndare hör han till den sorten, som man
gärna respekterar, även när man som mest ogillar hans ståndpunkt.
Att han är en rätt utpräglad partiman är ganska förklarligt, när man
känner hans förflutna och vet att han så att säga har växt upp i
partiets sköte. Efter hand som han nått allt högre på maktens
tinnar, har jag dock tyckt mig märka, att partimannen fått maka
åt sig och därvid har statsmannen stundom skymtat fram.
Som partiledare är han nu äldst i huset och vi andra få blicka
upp till honom med den vördnad, som tillkommer noviser. Själv
har jag nog tyckt, att han ibland varit litet myndig och bredspårig
gentemot de andra partierna, men detta har väl berott dels på hans
nationalitet och dels på den omständigheten, att han städse haft ett
stort och välorganiserat parti bakom sig. Överhuvudtaget är det
ganska svårt att tänka sig P. A. Hansson som ledare för ett litet
parti. Den rollen passar icke för hans apparition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
