Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Ragnar Hoppe: Kring Frams redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska Dagbladet, som också är en hel karl, men som hade mera
att stå i, och om min förstående och högt värderade vän Karl Wåhlin,
Ord och Bilds förträfflige redaktör. Ivar Dahlberg i
Studiekamraten hör också till de bästa i denna sympatiska församling.
Per Albin var redan den gången samma helgjutna, kraftiga
personlighet, som han sedan dess lyckligtvis alltjämt förblivit. Den
största skillnaden ligger nog i den yttre apparitionen, som under
dessa ungdomsår inte var fullt så monumental som numera. Och
koaffyren, Strindbergshåret, har gått sin kos under livets kamp och
ett hårt arbete.
Fram hade sin blygsamma redaktion i Folkets hus, men med
ingång från Spångatan mitt emot den gamla grå och hemtrevliga
Monbijouskolan. Redaktionen var inrymd i två rum en halvtrappa
upp. Bakom expeditionen, ett ganska stort och väl tilltaget rum,
hade P. A. sitt lilla kyffe, som var så pass trångt, att om det kom
något flera personer, måste vi gå ut i expeditionen. Utsikten mot
skolan och skolgården minns jag särskilt väl. Under rasterna förde
barnen ett väldigt hallå, och de gälla, friska rösterna nådde liksom
det ekande klampet av de hundratals trätofflorna in i
redaktionsrummen.
Jag erinrar mig ännu, att Per Albin tyckte mycket om den utsikten.
Han drömde säkerligen den gången ljusare drömmar om de unga
generationernas framtid än han vågar göra nu efter allt det, som
sedan dess gått över världen. Och ända, hur mycket har inte
förändrats till det bättre under dessa snart trettio år, inte minst i
vårt land och inom den klass han själv kämpat för! Var skulle vi
nu stå, utan allt det väldiga vägröjningsarbete, som
socialdemokratin gjort?
Kom man in till den alltid hjärtlige och gemytlige, men redan
då ganska säkre och medvetne redaktören, råkade man alltid
intressant folk. Frams redaktion hade ibland nästan karaktären av
en klubb för tidens unga, dådlystna viljor. Man tycktes inte
nämnvärt störa Frams nitiske expeditör Emil Wallin, som bekant sedan
länge partistyrelsens kassör och allt i allo. Han föreföll alltid att
vara intensivt upptagen av sitt arbete, en vänlig tomte, som strängt
vakade över husets ordning och de löpande göromålens praktiska
sida, men samtidigt var han en man med öppna ögon och öron för
allt av vikt, som försiggick i kretsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
