Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Olof Andersson: Partidistrikten och kretsorganisationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från den tidens kampglada dagar. Icke minst den dåvarande
ungdomen, som fylkades kring Per Albin, ha ljusa och glada minnen
från gemensamma insatser i partiarbetet.
Distriktsorganisationerna, vars tillkomst möjliggjordes av
kongressen 1905, ha visat sig vara en för partiets agitation i hög grad
lämpad organisationsform. Tyngdpunkten i partiets nuvarande
agitations- och organisationsverksamhet ligger hos distrikten, med
arbetarkommunerna, partiets grundorganisationer, som lokala
utövare. Distriktet planlägger, leder och utför partiets agitation inom
respektive områden såväl avseende den allmänna agitationen som
valagitationen. Distriktet övervakar sina områden, inskrider och
utför agitationsverksamhet med hänsyn till behov och resurser.
Med tillväxten av antalet arbetarkommuner har det visat sig
behövligt att inom distrikten bilda mindre övervakande enheter i
agitationsverksamheten. Sålunda ha på senare tiden kretsorganisationer
tillkommit, omfattande i regel en landstingsvalkrets, vars
uppgifter från början enbart avsågo valagitation, men som sedermera
även gällt den mera allmännare agitationen. En kretsstyrelse, med
ledamöterna fördelade inom en krets olika delar, har större
möjligheter att övervaka partiarbetet på de lokala orterna, än vad den
centrala distriktsledningen har. Kretsstyrelsen kan mången gång
lättare skaffa uppgift om när någon arbetarkommun är i behov av
hjälp, eller när tiden är inne för bildandet av en ny
arbetarkommun.
Kretsorganisationerna kunna dessutom vara betydelsefulla organ
i fråga om rörelsens stabilisering. På de på senare tiden mera
regelbundna kretskonferenserna har exempelvis såväl den yttre
agitationen som arbetarkommunernas inre verksamhet varit föremål för
instruktiv behandling. Detta bör vara regelmässigt återkommande
punkter på kretskonferensernas dagordningar.
Därjämte kunna och böra dessa konferenser även vara instrument
för partiets politiskt instruktiva verksamhet. Klarläggande
redogörelser över aktuella politiska frågor upptagas därför ävenledes
på kretskonferenserna.
Man skall akta sig för överorganisation, vilken som sådan är
direkt skadlig. Men den gångna tidens erfarenhet har med all
önskvärd tydlighet visat, att kretsorganisationerna, rätt skötta, på sätt
som nu nämnts, fylla en betydande uppgift i partiets verksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
