Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Anders Nilsson: Partiet och dess ledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i en demokratisk stat. I diktaturstaten äro alla de övriga partierna
tvingade ned i underjorden att föra en illegal tillvaro. Men de finnas
där och förr eller senare stiga de fram på nytt. Ingen diktator
kan i längden undgå att få erfara detta.
Diktaturernas system med endast ett tillåtet politiskt parti, det
härskande, medför det totala partienväldet i dess högsta potens. I
demokratiska stater bestå partierna i en ständig inbördes konkurrens,
vilken tvingar dem till moderation och tolerans. Ingen kan heller
tvingas att tillhöra det ena eller andra partiet i en sådan stat.
Maktmissbruk från partiernas sida hämnar sig där obarmhärtigt och
motverkas för övrigt genom att partierna tid efter annan måste
underkasta sig väljarnas dom. Detta är en verksam kontroll.
Diktaturpartiet har ingen kontroll över sig. Det har fullständigt politiskt
monopol. I demokratiska stater ha partierna vissa bestämda
samhällsnyttiga funktioner som former för fria medborgares
samhällsarbete. Partierna äro där medel och inte ändamål, tjänare men inte
herrar. Ett demokratiskt parti har som förutsättning att det finnes
även andra partier, med vilka det kan såväl samverka som
konkurrera. En av demokratins grundprinciper är, att medborgarna
garanteras fritt val mellan olika meningar. Den demokratiska
styrelseformen är baserad på att folkflertalet skall bestämma över
samhällets angelägenheter. Detta folkflertal kan konstitueras antingen
i form av att ett parti erhåller flertalets stöd bakom sig eller också
genom samverkan mellan två eller flera partier, vilka, tillsammans
representera flertalet. Den senare formen är inte mindre
demokratisk än den förra. I båda fallen äro partierna nödvändiga och
samhällsgagnande sammanslutningar.
Sverges Socialdemokratiska Arbetarparti är en sådan
sammanslutning. Det har vuxit fram såsom den vaknande arbetarklassens
politiska instrument. Partiet har väckt, fostrat och lett denna
arbetarklass till demokratiskt ansvar och gjort den till en av det svenska
samhällets grundpelare. Redan från början valde partiet
demokratins väg och avvisade bestämt alla tendenser i motsatt riktning.
Detta skedde vid en tidpunkt, då största delen av arbetarklassen
var fullständigt utestängd från samhälleligt inflytande och då de
maktägande hårdnackat motsatte sig arbetarnas krav på
medborgarrätt. Nu har denna rätt utsträckts till alla medborgare och befriats
från det beroende av penningen, som var utmärkande för den tid
då arbetarrörelsen var ung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
