Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11, 28 okt. 1935 - Per Edvin Sköld: Den sociala jordfrågan, en överblick över problem och ställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
institution. Att så bör ske motiveras även därmed, att en ökad
verksamhet för jordanskaffning till sociala ändamål sannolikt måste
understödjas av en rätt för samhället till expropriering av erforderlig
mark. Den som erhåller i uppdrag att framställa krav på dylik
expropriation, bör givetvis vara utrustad med både auktoritet och
förmåga att se saken från olika sidor. Vid inrättandet av en statlig
jordförmedling uppkommer vidare frågan, huruvida i varje län skall
finnas tvenne organ för jordbruksnybildning, ett låneförmedlande,
underställt hushållningssällskapet, och ett jordförmedlande, direkt
underställt staten. Helt säkert skulle det vara till båtnad för hela
denna verksamhet, om både vanliga egnahem, anskaffningen av tillläggs ´
jord, arbetarsmåbruk och arrendeegnahem omhänderhades av
ett och samma länsorgan, vilket skulle nödvändiggöra, att även den
låneförmedlande verksamheten överflyttades från hushållningssällskapen
till staten. En sådan omläggning av den lokala organisationen
bör i sin ordning leda till sammanslagning av statens egnahemsstyrelse
och statens jordnämnd, för att enhetlighet skall kunna vinnas
även i den centrala förvaltningen.
För att statens ingripande till underlättande för fattigt folk att
få jord att bruka skall ha någon mening, erfordras att det sker i
en omfattning, som åstadkommer en märkbar social förskjutning i
samhället. Hittills har beviljats medel till c:a 5,000 arbetarsmåbruk.
Detta är naturligtvis ett alldeles för ringa antal för att härigenom
skulle uppkomma några påtagliga följder i socialt avseende.
Helt naturligt bör eftersträvas, att det stora flertalet skogs- och
jordbruksarbetare utan fast anställning få möjlighet att komma i
besittning av dylika småbruk. För att nå detta mål torde erfordras
inrättande av åtminstone 50,000 småbruk. Likaledes bör verksamheten
med arrendeegnahem bedrivas så, att de flesta lämpliga
lantarbetare ha utsikt att undan för undan bli sina egna. Härför
erfordras nog upprättandet av minst 20,000 arrendeegnahem. Läggas
härtill de kapitalinsatser staten får göra för anskaffande av tilläggsjord
och för utlämnande av egnahemslån, kommer man till ett sammanlagt
medelsbehov av uppemot en miljard kronor. Då verksamheten
dessutom bör fullföljas så, att de eftersträvade målen vinnas
inom överskådlig tid, ligger det i öppen dag, att finansieringsfrågan
behöver ägnas ingående uppmärksamhet. Ty helt naturligt är, att
om det skulle uppkomma alltför stora stats finansiella påfrestningar,
medför detta en hämsko på verksamheten. För närvarande sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
