Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Langlet, E.: Den jugoslaviska diktaturen avvecklas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
E. Langlet
som de senare ha sina rötter i partiorganisationer, som existerat i
årtionden före kriget utan tillkommit först i och med det nya rikets
bildande.
Till valen i våras anmälde den gamla beprövade socialisten Zjivko
Topalovitj också en socialdemokratisk partilista. Den avslogs,
liksom den korporativa fascismens, av formella skäl. Antagligen hade
varken den ena eller den andra av dessa listor kunnat uppfylla
villkoret att vara företrädd i alla landets valkretsar. Men till nästa val
kan man helt visst räkna på socialdemokratiskt deltagande.
Den officiella nygrundningen av partiet ägde rum i Sarajevo den
25 juli och sedan dess har en livlig organisationsverksamhet ägt rum
över allt. En viss utgångspunkt bilda de s. k. arbetskamrarna, som
under diktaturperioden varit den institution, som fått övervaka och
tillvarataga arbetarklassens intressen och i vilka dels arbetarvalda,
dels av regeringen utsedda representanter ingått. Dessa arbetskamrar
ha nog i stort sett ganska väl fyllt sin uppgift, men berättigade krav
resas nu inom arbetarklassen på att antalet regeringsrepresentanter
måste minskas till förmån för de av fackföreningarna utsedda och
att en upprensning måste ske bland den nuvarande, byråkratiserade
personalen.
Under de sexton år som gått sedan det jugoslaviska riket såg
dagen, har arbetarklassen oavbrutet vuxit i antal och betydelse. Man
har kanske i utlandet föga uppmärksammat det faktum, att landet
genomgått och alltjämt genomgår en snabb industrialiseringsprocess.
Före världskriget voro de sydslaviska områdena rena agrarländer i
vilka över 90 procent av folkmängden hade sin bärgning av
lantbruket och dess binäringar. I de österrikisk-ungerska delarna med deras
storgodssystem utgjordes visserligen en del därav av egendomslösa
lantarbetare och statare men efter kriget förvandlades också dessa
genom agrarreformen till självägande bönder. Och agrarbefolkningen
erhöll därigenom karaktären av ren bondeklass. Men parallellt
därmed har sedan världskriget med stöd av skyddstullar en betydande
industri skapats och med hjälp av utländskt kapital har bergsbruket
undergått en mycket stark utveckling. Sålunda har den del av
befolkningen, som får sitt uppehälle av lantbruket, nu minskats till 75
procent och en betydande industri- och gruvarbetarklass vuxit upp.
Den befinner sig nu i ett ytterligt svårt ekonomiskt läge, därför att
Jugoslavien ännu icke fått något med av högkonjunkturen utan nu
sedan flera år befinner sig i en mycket svår ekonomisk depression.
Allra starkast har denna drabbat den stora skogsindustrin, som är en
av landets viktigaste näringar och som just nu fått sin export
svårt nedskuren i samband med sanktionerna mot Italien.
Arbetarpartiet har därför stora uppgifter att fylla och skall väl
också så småningom kunna göra sitt inflytande gällande. I Dalmatien,
där den på landets rika vattenkrafttillgångar baserade industrin är
högt utvecklad, har den socialdemokratiska rörelsen redan skjutit
stark fart. I Slovenien och Bosnien, där antalet industriarbetare är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
