Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Händelser och spörsmål - Nationalrådet i Schweiz - Franska senaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
Händelser och spörsmål 58
Ur regeringssynpunkt medförde valet ingen sensation. Majoriteten
ligger alltjämt hos frisinnade, katoliker och bönder. Men de senare
eller liberal-demokraterna, ett konservativt parti, äro nödvändiga för
majoritet, vilket de före valet icke voro.
Franska Franska senaten, vars ställning är sådan, att en regerings
senaten. öde kan bli beroende av voteringen där, förnyas med en
tredjedel vart tredje år. I oktober ägde val rum i de
departement, vars namn börja på O t. o. m. Y. Valkollegierna bestå
av departementens deputerade, landstingsmännen, representanter för
arrondissemangsråden och för kommunerna. Resultaten borde därför
på förhand kunna något så när förutses, men ofta nog inträffa
överraskningar. För val måste i de båda första omgångarna absolut
majoritet nås, men i tredje omgången räcker det med enkel majoritet.
Oktobervalen betecknade en tydlig dragning åt vänster såsom översikten visar:
Före Efter +
Konservativa .............................. 3 1 — 2
Höger ....................................... 20 16 — 4
Demokrater ................................. 2 5 + 3
Vänsterrepublikaner .................. 16 18 + 2
Oberoende radikala ..................... 7 7 —
Socialradikala .............................. 43 39 — 4
Socialrepublikaner ..................... Q 9 —
Socialister ................................. 6 10 + 4
Kommunister .............................. 1 2 + 1
De franska partinamnen säga inte mycket. De klara högerpartierna
lia emellertid förlorat 6 av 23 platser, alltså ganska betydligt. Högra
centern har däremot gått fram. Å andra sidan förlorade också
socialradikalerna, Frankrikes stora men knappast enhetliga borgerliga
vänsterparti, några mandat. Under rubriken socialrepublikanerna ha
sammanförts ett par grupper av något olika schatteringar. Den största är
socialistiska och republikanska unionen, under vilket namn man numera
finner de förutvarande socialrepublikanerna, de franska socialisterna,
Frankrikes socialister och några oberoende socialister såsom Paul-Boncour.
Socialisterna vunno 4 mandat och kommunisterna fingo två eller ett
om man vill, ty den ene tillhör gruppen pupisterna, som står någonstans
mitt emellan socialister och kommunister. Inom såväl högern som vänstern
kan man således konstatera en dragning åt vänster, men mellan höger
och vänster är styrkeförhållandet ungefär oförändrat.
Laval, som stod på omval, hade låtit ställa upp sig både i Seine,
d. v. s. Paris med förorter, och i sin hembygd Puy de Dome. Han
var icke säker på val i Seine, där han dock valdes, fast med ganska
knapp majoritet, trots att vänstern där hade majoritet. Några sveko.
Den invalde kommunisten är den gamle ledaren Cachin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
