Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 11 jan. 1936 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN LÄSARNA
Med anledning av de i »Tidén» gjorda uttalandena och framställda
frågorna angående Högbroforsmålet får jag härmed lämna följande svar,
åt vilket jag anhåller att Ni benäget ville bereda plats i tidskriften.
När författaren säger, att bevisföringen icke verkar bindande, så
visar det, att han icke haft tid sätta sig m i materialet. Redan den
omständigheten, att jag icke ägde något som helst eget intresse i företaget,
och å andra sidan, att de handlingar jag underskrivit varit uppsatta av
yrkeskunniga bokförare samt granskade av affärsjurist och tvenne
yrkes-revisorer, innan jag skrev under dem, ger vid handen, att felaktigheter
ur affärsmässig synpunkt varit uteslutna.
Ur juridisk synpunkt, heter det sedan, är resonemanget måhända
håll-barare. Detta torde dock få anses fullkomligt hållbart, eftersom
professor Lundstedt utrett och satt sin vetenskapliga ära i pant för att av de
fem förutsättningar, som alla på en gång måste föreligga, för att en dylik
dom skall kunna fällas — så att tom en enda sådan förutsättning saknas,
fällande dom icke kan avkunnas — i detta fall var enda en saknas.
Professor Lundstedts bok »Torsten Kreuger oskyldigt dömd», som hävdar
detta, har nu varit utgiven i ett års tid utan att något av vad däri
uttalats kunnat vederläggas.
Emellertid lämnar författaren de juridiska synpunkterna och gör
följande fråga: »Men äro de affärsmetoder, som Kreuger använt, verkligen
av den art, att de kunna och böra godtagas? Frågan rör sig kring de
tillskott, som bolaget erhållit. Bolaget har ej öppet bokfört dessa.
Tusentals bolag ha fått tillskott — ett öppet omnämnande därom har
näppeligen någonsin skett. Allt sådant göres med företagens bästa för ögonen.
De mest vederhäftiga sakkunniga ha intygat, att dessa metoder icke strida
mot gängse affärspraxis. Är det icke godtagbart? Och i så fall, varför
klandras bara jag? — Klandervärt vore det givetvis, om man därmed
avsåge att bedraga någon. Men detta har jag iclke gjort. Jag kan icke
heller hava avsett att vilseleda någon, ty jag har idke haft någon
anledning att göra det, och detta så rnydket mindre, som jag icke ens ansett
säkerheten för lånet vara på minsta sätt tvivelaktig.
Författaren går vidare och för fram frågan, vad obligationsköparen
skall hålla sig till. — En bedömning av säkerheten måste givetvis ske,
men denna måste ju vara så sakkunnigt och auktoritativt ordnad som
möjligt är, och denna funktion utövas i regel av bankerna. Därvid
företes just de handlingar, som »innehålla upplysningar, vilka möjliggöra
ett bedömande av säkerhet och utsikter». Ett sådant material står
emellertid icke att finna i styrelseberättelserna (vilket författaren synes tro).
— Vad tilliten till banken angår, kan man försöka se, hur det skulle gå,
om ett bolag av medelstorlek skulle göra försöket på egen hand emittera
ett obligationslån. Även om bolaget hade det ekonomiskt fint ställt,
skulle det vara mycket svårt få lånet placerat och det skulle i varje fall
gå mycket långsamt. Om däremot en storbank emitterar ett sådant lån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
