Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Lindquist, Sven G.: Om kapital och kapitalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KAPITAL OCH KAPITALISM
Av SVEN G. LINDQUIST.
Av de uttryck som möta oss i det dagliga livet höra "kapital" och
"kapitalism" till de mest vanliga — och minst klara. Var och en
rör sig med dem som om man hade att göra med entydiga,
noggrant fixerade begrepp, ehuru det, om man söker få vederbörande
att definiera "kapital", i nio fall av tio visar sig, att den talande
använt sig av ett allmänt uttryckssätt utan att ha klart för sig vad
han menade därmed.
Från antikens kefalaion och capitale härstammar den vanliga
uppfattningen av kapital såsom någonting man äger, såsom egendom
överhuvudtaget, varvid först så småningom börjar underförstås att
egendomen skall vara mätbar i pengar. De grekiska och latinska
egendomsorden, vilka båda utgått från grundstammar, som betyda
"huvud", uppstodo och användes för att räkna förmögenheten under
en tid, då denna utgjordes av "huvuden" kreatur och slavar.
Jämsides med rikedomens utveckling och differentiering samt
skapandet av en gemensam värdemätare, penningen, kom man så
småningom att med kapital förstå ali egendom, som kunde mätas i pengar.
Redan tidigt — långt före den kristna tideräkningens början — hade
emellertid kapitalet förvandlas till att rent begreppsmässigt omfatta
två delar: förmögenheten som sådan och den speciella förmögenhet,
som gav ränta, capitalis pars debiti, huvudsumman i motsats till
räntorna. Redan Aristoteles ger en amper kritik av bruket att av
pengar "göra" mera pengar, chrematistik i motsats till varuhandel eller
ekonomik. I och med köpmanskapitalet och överhuvudtaget det
räntebärande kapitalet uppstodo grundformerna för det moderna
kapitalet, grundformer som ännu i dag betraktas såsom allmängiltigt
innehåll i kapitalbegreppet. I själva verket skulle det emellertid
behövts ett nytt begrepp för att täcka den nya verklighet, som
uppstod i och med det "kapitalistiska" produktionssystemet. Alla
strider som stått och stå kring kapitalbegreppet, skulle då kunnat
undvikas. Ty om man med kapital menar endast ordagrant huvudsumma
för en ränta, så funnes inte mycket att strida om. Men då hade man
å andra sidan ingen som helst anledning att kalla just vårt
produktionssystem "kapitalistiskt" i motsats till de tidigare, eftersom
lånekapitalet existerade redan före Kristi födelse, och den moderna
kapitalismen som allmännare produktionsform anses ha vuxit fram på
femton- och sextonhundratalen.
Betraktad ur den s. k. borgerliga eller — i motsats till den
marxis-tiska-historiska — absoluta socialekonomins synpunkter är ali
produktion kapitalistisk, ity att "realkapital är en absolut kategori i varje
slag av hushållning".1 Cassel söker i sin numera på svenska
utkomna Teoretisk socialekonomi förklara det kapitalistiska produk-
1 Cassel, Teoretisk socialekonomi, sv. uppl., sid. 78,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
