Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Tjärdal, Oscar E:son: Planhushållning för skogs- och jordbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Planhushållning för skogs- och jordbruket 101
Vissa hushållningsfrågor ha dock nu kommit till ett så kritiskt läge,
att radikala ingrepp av statsmakterna synas ofrånkomliga. Det gäller
att finna av tidsläge och utveckling betingade ändamålsenliga
åtgärder. Anpassning och framsteg inom politiken omfattas av
socialdemokratin. Denna får inte draga sig undan ansvaret att i ord och
handling arbeta på en förnuftig reglering och kontroll av samhällets
produktiva krafter. Denna skall utövas av statsmakterna om än med
de frivilliga organisationernas stöd. Se vi till jordbruksnäringen,
drar denna till sig ett allt större intresse. Vad som göres har blivit
en hela folkets angelägenhet. Inte endast emedan jordbruket är
"modernäringen", som skall sörja för tillfredsställandet av det
elementära mänskliga behovet av livsmedel, utan främst därför att detta
av kända orsaker måste utsättas för betydande statliga regleringar
och ges understöd, vilket de utanför jordbruket stående
befolkningsgrupperna till stor del måste ge.
Betecknande för vad som hittills gjorts från statens sida för
jordbruket är, att det i stort sett varit fråga endast om provisorier. Detta
är mycket naturligt. Traditionerna, som också kunna betecknas
konservativ åskådning, lägga bromsband på en av pågående utveckling
försvarad förändring. Nya produktionsområden för framställning av
såväl vegetabiliska som animaliska livsmedel, utvecklad
jordbruksmaskinteknik och samfärdsmedlens fulländning äro några
"bestående" företeelser, som betinga i vissa fall genomgripande
omläggningar inom jordbrukshushållningen i vårt land som i många andra
länder. Tillkomsten och utvecklandet av nya näringar — i främsta
rummet de, som bygga på våra skogstillgångar — bidraga till
aktua-liseringen av reformkraven beträffande jordbruket.
På senaste tiden ha förts fram vissa funderingar om möjligheterna
för skapandet av nya industrier. Tanken på att mera folk skulle
överföras till jordbruket övergives i den mån dessa idéer vinna
anslutning. Huru som helst med den saken: önskvärdheten av åtgärder
för genomgripande förändringar inom vår livsmedelsframställning
kommer ej att motverkas av detta, snarare befordras.
Vill man vinna en djupare förståelse av "åsiktsbildandet", sådant
detta tager sig form bland jordbruksbefolkningen, tror jag, att man
bör erinra sig det förhållandet, att ända in i sen tid har skogen
betraktats som tämligen värdelös. Nästan allt intresse knöts tidigare
till jorden, vilken frambragte livsmedel och råvaror för
tillverkningen av kläder; genom jordbruket och med jakt och fiske kunde man
få de allra yttersta mänskliga behoven — mat och kläder —
tillfredsställda. Material till bostäder och till redskap gav skogen i överflöd
till en var. Skogen hade obetydligt värde så länge den
byggnadstekniska färdigheten var ringa och utförseln av trävirke med forna
tiders små samfärdsmöjligheter var obetydlig. Så brände man också
utan betänkande ned skogen för att vinna en torftig såbädd åt
brödsäden. Man bör göra klart för sig den genomgripande förändring,
som inträtt med tillkomsten av våra skogsindustrier. De senaste år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
