Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1 febr. 1936 - Händelser och spörsmål - Ryska budgeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Händelser och spörsmål 124
Försvaret ................................................................................................................15
Bidrag till delrepublikerna ..................................................................12
För undervisningen ....................................................................................5
Utgifter för statslånen ..............................................................................3
Inrikeskommissariatet ....................................................................................2
Hälsovård ......................................................... 1.5
Övriga ..............................................................................................................................3
Försvarsutgifterna ha undergått en markant stegring. De anslogos i
förra årets budget till 6.5 miljarder men uppgingo i själva verket till 8.2
miljarder enligt finanskommissariens redogörelse och för innevarande år
anslås icke mindre än omkring 15 miljarder. Ökningen betingas av
mångahanda omständigheter. Personalen uppgavs i fjol till 900,000 man, i år
till 1,300,000. Avlöningarna uppgivas skola ökas med 57 o/o, d. v. s.
hela lönesumman synes skola ökas med 57 o/0 och icke de enskilda
lönerna. Vidare skall en flotta byggas. Tillsvidare skola ansträngningarna
koncentreras på undervattensbåtar men även övriga grenar skola utvecklas.
Om flygväsendet är man mera förtegen, men det är ett känt faktum, att
det mycket omhuldas. Lägger man så till ökad teknisk utrustning, är det
förståeligt, om det kostar pengar. Om man betänker, att i den ryska
budgeten ingår även näringslivet, vilket ju icke är fallet ii övriga länder
i på långt när samma utsträckning, är det en även relativt sett betydande
del av statsutgifterna, som gå till försvaret. Procentuellt får man en
siffra om 19 o/o.
De övriga utgifterna avseende sociala och kulturella ändamål äro
svårare att få reda i. De ankomma nämligen till större delen på
delrepublikerna och regionala administrationer. De egentliga utgifterna av denna
karaktär uppgå till 21 miljarder. För »massundervisningen» anslås 6.5
miljarder mot 4.7 i fjol, men det tycks som om hela
undervisningsbudgeten steg till 12 miljarder. Skolor byggas i rask takt, vilket också kan
behövas, då antalet elever uppgår till 28 miljoner. Utgifterna för
hälsovård stiga från 4.7 till 6.2 miljarder. Till dessa summor lära sedan
komma sådana utgifter, som bekostas av fackföreningarna, om vilka inga
klara uppgifter lämnats.
Bysovjeternas budgeter sägas uppgå till 2.3 miljarder.
Av utgiftsfördelningen under näringslivet att döma koncentreras
investeringen alltjämt i den tunga industrin, varefter följer
timmerindustrin. Huruvida dessa siffror säga allt är ju dock icke så säkert. Det
är också möjligt, att vinster få kvarstanna hos vissa företag för utbyggnad.
Av transportgrenarna är det främst järnvägarna, som tillgodoses, men
även vattenvägarna få sin del, omkring 1.5 miljard. Moskvas
underjordiska spårväg får f. ö. något över 300 miljoner.
Om det är riktigt, som det påstås, att rubelns värde icke försämrats
utan snarare förbättrats så att vissa priser fallit, får man nog ge ryssarna
rätt i att de stigande budgetsiffrorna tyda på ökat välstånd, om man nu
än så länge kan använda det ordet om förhållandena. Ty om varje rubel
svarar mot samma kvantitet varor, måste bakom budgetens siffror ligga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
