Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - Möller, Gustav: För ett år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Gustav M öller
Självfallet var icke "det sista ordet sagt rörande den Möllerska
arbetslöshetsverksamheten" i januari 1935 — det är ännu icke sagt
i januari 1936. Många problem kvarstå att brottas med, men till
skillnad från kritikerna så brottas regeringen verkligen med dem. Om
de skola kunna lösas, står för visso ännu i vida fältet.
Varje uppslag till skapandet av nya företag, t. ex. i ett landskap
som Bohuslän, mötes med energiska protester från producenter i
andra landsdelar, även om det gäller framställandet av varor, för
vilka marknaden befinner sig i en stadig tillväxt. Människorna unna
varandra bokstavligen icke att leva. Det hindrar icke att jag tror att
man, om man får tillräcklig tidsfrist, skall kunna lösa även de
arbetslöshetsproblem, som skapats i de svårast skadade delarna av vårt land.
Men om vi lämna dessa problem å sido och övergå till den
Wig-forsska finansplanen, vad är det därvidlag som skett?
Först kommo under de två värsta krisåren en kortfristig upplåning
till offentliga arbeten på inemot 300 miljoner kronor. Då krisen lättat
i början av 1935 utan att vara övervunnen, upphörde lånen, och de
minskade arbetsanslagen kunde på ortodoxt budgetmässigt sätt
införas på skattebudgeten. Budgeten balanserades. Visst kan man säga,
att det icke var något "avgörande bevis för det programenliga
genomförandet av krishushållningens avveckling" men det borde ha givit
den i Dagens Nyheter odlade grättenheten gentemot finansministern
en tankeställare. Ty det var ett uppenbart symptom på att regeringen
skulle kunna genomföra sin allmänna plan. Nu i år, då det är möjligt
att tre år tidigare än som lovats återbetala krislånen, torde väl i alla
fall finansplanen få anses som ett avgörande bevis för framsyntheten
uti den förda politiken och även förmågan att "fullt programenligt"
— nej, i snabbare takt än programmet förutsatte — "genomföra
kris-hushållningens avveckling".
"Dagens Nyheter har redan givit statsrådet en honnör för
hans medverkan till att ett steg i rätt riktning tagits. Men längre
kan man sannerligen icke sträcka sig. Man bör icke ropa hej
förrän man är över bäcken. Och herr Wigforss har förvisso långt
kvar innan han ens tillnärmelsevis kan överblicka det slutgiltiga
resultatet av de senare årens statsfinansiella utsvävningar."
"Man bör ej ropa hej förrän man är över bäcken" — äntligen en
mening i Dagens Nyheter, som är riktig! Det steg (balanseringen av
1935 års budget) i rätt riktning, för vilket Dagens Nyheter gör hon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
