Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 8 mars 1936 - Händelser och spörsmål - Arbetarnas röstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
171
Ur den allmänna valstatistiken har vid redogörelsen för
riksdagsvalet år 1932 uteslutits uppdelningen på olika
s, k. socialgrupper och i den kommunala valstatistiken
har dylik uppdelning icke förekommit. I förbigående sagt har detta gjort,
att valstatistiiken numera är skäligen värdelös, ty valsiffrorna i övrigt äro ju
någorlunda tillräckligt kända redan genom pressen. I Stockholms stads
statistik har däremot dessbättre bibehållits demna sociala uppdelning, vilket
gör, att kostnaderna för denna statistik ej äro bortkastade pengar.
Några siffror, som belysa arbetarklassens röstning, kunna vara
förtjänta att återges. Först och främst konstaterar man nu som förr ett
ojämförligt sämre valldeltagande inom socialgrupp III, d. v. s. den
egentliga kroppsarbetande klassen, än inom överklassen. Inom den förra
deltogo visserligen vid förrai årets val nära 2/:i av de röstberättigade, vilket
är ett långt bättre resultat än vid de närmast föregående valen, då
siffran höll sig vid 48 o/o 1927 och 62 o/o 1931, men jämfört med
deltagandet inom socialgrupp I är även siffran 66 o/o låg, ty inom
överklassen röstade 83.5 o/0 av de röstberättigade. Dock förekommo även
inom socialgrupp III därmed jämförliga procenttal såsom för
spårvagns-och busspersonal 91 o/0> arbetare inom grafisk industri 84 o/0 o. s. v.
Högst ligga emellertid grosshandlare och direktörer med 91.4 o/o.
Från socialgrupp III avgåvos 132,000 röster. Hade valdeltagandet
inom denna grupp varit lika livligt som inom socialgrupp I skulle det
emellertid ha blivit ungefär 166,000 röster eller bort mot 35,000 flera
än som faktiskt blev fallet.
Visserligen är det ingenting, som garanterar, att rösterna från
socialgrupp III tillfalla arbetarpartierna medan rösterna från socialgrupperna
I och II gå till de borgerliga partierna, men det är åtminstone sannolikt,
att denna fördelning i stort sett är den verkliga. Om man utgår ifrån
att så vanligen är fallet eller att arbetarpartierna i första hand få sina
röster från arbetarklassen, visar det sig, att vid valet 1931 dessutom
minst över 9,300 personer från de båda andra socialgrupperna måste
ha röstat med ettdera av arbetarpartierna. Från socialgrupp III avgåvos
nämligen 114,500 röster medan de tre arbetarpartierna erhöllo över
123,800 röster. Å andra sidan avgåvos från socialgrupperna I och II
106,000 röster, medam högern, det nuvarande folkpartiet och nazisterna
erhöllo 95,800 röster. Vid 1935 års vail hade en viss förskjutning skett
till arbetarpartiernas nackdel, i det antalet från arbetarklassen avgivnja
röster uppgick till 132,000, medan arbetarpartierna erhöllo 136,000
röster. Det var alltså i fjol endast något över 4,000 medlemmar
av socialgrupperna I och II, som måste lia röstat med något av
arbetar-partierna. I själva verket är givetvis siffran högre, eftersom man nog
måst utgå ifrån att alltjämt ett mindretal arbetare av ett eller annat
slag rösta med något av de borgerliga partierna. Men detsamma var
säkert fallet också 1931 och det går icke att komma ifrån att några
tusen från socialgrupperna I och II, vilka förra gången röstade med
arbetarpartierna, 1935 icke så gjorde eller att de nytillkomna väljarna
inom nämnda socialgrupper mera enigt följa de borgerliga partierna.
Arbetarnas
röstning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
