Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes
179
Lekmannen har ytterligt svårt att bedöma vad som kan vara
erforderligt och icke erforderligt ur försvarssynpunkt.
Socialdemokraterna äro icke villiga att rusta för rustningarnas egen skull men
heller icke ovilliga att bidraga till ett försvar utmätt efter landets
bärkraft nu och framdeles och till det utrikespolitiska läget. Det man
först och främst synes böra ta hänsyn till är den kollektiva
säkerhetens verkliga värde. Kan man lita på denna som en garanti mot
fredsbrott eller överfall på en enskild stat, bör det enskilda landets
försvar avpassas efter de krav, som denna kollektiva säkerhet kan
kräva. Kan man icke lita på den, ja då synes konsekvensen böra bli
att synen på hela frågan måste bli en annan. Kunna vi ensamma reda
oss? De flesta svara förmodligen nej, och då måste nästa fråga bli:
Kan det nytte? Det vill med andra ord säga, att enligt vår mening
kunna de större försvarsutgifterna bäst motiveras, om vi samtidigt
ansluta oss till en allmän organisation för kollektiv säkerhet, d. v. s.
att vi så länge Nationernas förbund består och söker fylla sina
förpliktelser böra göra vad vi kunna för att stärka det. Men skulle det
bryta helt samman, vilket många uppenbarligen frukta (eller hoppas),
kan det knappast berättiga oss till desperata rustningar. Hänvisade
till oss själva betyda vi sannolikt icke många munsbitar för en
stormakt hur mycket vi än vilja nedlägga på rustningar och hur mycket
vi därigenom än vilja sänka standarden.
Försvaret bör emellertid bedömas ur landets synpunkt och icke ur
allehanda kråkvinkelsynpunkter. Det är beklämmande att se denna
rad protestmöten och deputationer som begära att just "deras"
regemente skall bli kvar. Vad har det för betydelse var regementet är
förlagt annat än ur lokalpatriotisk eller lokalekonomisk synpunkt?
Försvaret skall naturligtvis förläggas och organiseras så att det vid
det kritiska tillfället gör största möjliga nytta.
DE MÅNGA KANNSTÖFERIERNA om förslaget har några
utsikter att gå igenom i riksdagen och om vad som kommer att ske,
om det blankt förkastas, kan man tills vidare lämna åt sitt värde.
Statsministern hade så vitt vi förstå rätt, då han sade, att regeringens
vara eller icke vara borde få bli beroende av det mottagande
regeringens förslag i sin helhet rönte. Det kan icke gärna få bli
avgörande, om riksdagen beviljar 130 eller 135 eller 140 milj. kr. om året
till försvaret, varav emellertid heller icke bör följa, att
socialdemokratin skulle godta utgifter av vilken storlek som helst. Men gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
