Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 31 mars 1936 - Fredriksson, Karl: Utgifter som lönar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgifter som lönar sig
193
frågan på marknaden. Skall deras behovstäckning ökas måste ökade
resurser på ett eller annat sätt ställas till deras förfogande. Och så
är man åter framme vid de förut antydda invändningarna från den
politiska argumenteringen: Vi har inte råd. Den möter oss i
motståndet mot ytterligare förbättring av folkpensionerna, ehuru
praktiskt taget alla partier betygar sin högaktning för en sådan reform
— bara vi hade råd! Och den framskymtar någon gång också i
argumenteringen från socialdemokratiskt håll: vi har inte råd att
öka militärutgifterna så mycket som högern vill, ty det skulle ta för
mycket från den sociala budgeten.
Är nu detta resonemang riktigt? Man skulle kunna svara med
en motfråga: är det riktigt att de hundratals miljoner som den
svenska staten givit ut för att hjälpa de arbetslösa gjort den övriga
delen av folkhushållet fattigare än vad fallet skulle ha varit om de
arbetslösa icke fått någon hjälp? Eller har genom utgifterna för
arbetslöshetshjälpen vårt folk både i sina delar och som helhet
uppnått ett större välstånd än vad fallet kunde väntas ha blivit om
dessa utgifter icke blivit gjorda?
Det är skäl att betänka sig en stund, även om till och med en så
försiktig general som Bramstorp anser sig kunna säga att "den
förbättrade konjunkturen i vårt land till en del helt visst får tillskrivas
det förhållandet, att stora grupper av befolkningen fått ökad
köpkraft". Ty går man med på att det över huvud taget under något
förhållande är möjligt att höja konjunkturen och det allmänna
välståndet genom att staten ger fattigt folk mera pengar att köpa för
än de själva förmått att skaffa sig, då uppstår i fortsättningen
följande problem: Om resultatet av en dylik politik medgives ha blivit
uppenbart gynnsamt i ett prövat fall, berodde då detta på några
fullkomligt enastående omständigheter som inte i något annat fall
kan tänkas återkomma? Eller är det möjligt att nå ytterligare
gynnsamma resultat med samma medel? Och vilka är i så fall
betingelserna för att en genom statsmakterna beslutad höjning av vissa
gruppers levnadsstandard icke skall reducera det materiella
välståndet för övriga grupper eller för folket i dess helhet?
En nödvändig betingelse är självklart att det faktiskt finns
tekniska och fysiska möjligheter till en produktion som svarar mot den
av statsmakterna beslutade standardhöjningen. Men om denna
betingelse finns — det vill säga om de produktiva resurserna icke
alle-13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
