Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 16 maj 1936 - Aronson, Albert: Borgerlighetens kärntrupp sviktar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgerlighetens kärntrupp sviktar 247
tabla under åtminstone gynnsamma ekonomiska förhållanden, men
även egnahemsstyrelsen är nu på det klara med, att de flesta tidigare
tillkomna egnahemmen gjorts för små och måst betalas för dyrt.
Den uppmärksamhet, som här ägnats egnahemsrörelsen, får icke
uppfattas på det sättet, att det är huvudsakligen denna som vållat
skuldsättningen, men den visar hur roffarkapitalismen dragit det
längsta strået även i en verksamhet, som haft ett värdefullt socialt
syftemål. Varken kapitalflykten från jordbruket i samband med
arvsskiftena och jordbruksbefolkningens minskning eller
jordvärdestegringarna genom egnahemsrörelsen ha betytt så mycket för
skuldsättningen som den intima föreningen med industrin, vilken mer och
mer blivit en livsfråga för jordbruket. När bonden haft något
att sälja, har han legat i händerna på förmedlare, som vetat att
utnyttja såväl bondens behov av pengar som hans bristande kunskap
om marknadsläget. Mellanhandsvinsterna på jordbruksprodukterna
ha ända till senare år varit enorma. Och när bonden behövt köpa
maskiner och redskap har han måst finna sig i att bli "hjälpt" av
sådana mellanhänder som exempelvis "järnhandlarringen". Det har
alltid varit ett otillbörligt långt avstånd mellan
produktionskostnaderna av en vara och det pris som bonden fått betala för densamma,
liksom det alltid varit ett långt avstånd mellan vad bonden fått
för sin vara och det som konsumenten måst betala. Medan industrin
har kunnat skapa profit och ständigt bilda nytt kapital, är jordräntans
tillbakagång, ja sänkningen av jordbrukets räntabilitet en av de mest
iögonenfallande företeelserna i den moderna ekonomiska
utvecklingen. Jorden har måst skuldsättas. Att jordbrukets skuldbörda i
dag icke är större än den är beror säkerligen till stor del på
verkningarna av de senare årens jordbruksregleringar. Vad dessa
åtgärder betytt för höjningen av böndernas bruttoinkomster framgår
därav, att medan en total skuldavskrivning skulle ha ökat
bruttointäkterna med blott 15 procent, så har jordbrukshjälpen betytt en
ökning av samma intäkter med mer än det dubbla, 30—40
procent beräknas det. Detta visar också, att kunna icke jordbrukarna
genom sina organisationer ytterligare rationalisera utbuden och
intensifiera produktionen och om icke statsmakterna genom ytterligare
ingripande i det ekonomiska livet öka den ekonomiska tryggheten
för de breda lagren här i landet, så blir den gamla, stolta självägande
bondeklassen "arrendator åt banker och kapitalister". Ett stort
antal "självägande" äro det redan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
