Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 16 maj 1936 - Forsell, Einar Ew.: Nazismens nordiska tanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Einar Ew. Forsell
nordische Gedanke unter den Deutschen). Då det nordiska
raselementet dominerar med över 80 proc. bland skandinaverna, kan
man vänta, att denna relativa rasrenhet skall ge upphov till en
likartad begåvningsstandard hos de olika sociala klasserna i Norden,
och Günther, som bott både i Sverge och Norge, intygar inte bara,
att så är fallet utan också, att Nordens befolkning är mera begåvad
än något annat europeiskt folk. Han poängterar vidare
Nord-Amerikas tacksamhetsskuld till de nordiska länderna för det härliga
folkmaterial, som det fått mottaga från dem, och han påpekar, att
de flesta av immigranterna från Norden till U. S. A. kommit med
två tomma händer men att de likväl genom duglighet och ärligt
arbete lyckats skapa sig en framstående ställning i det nya landet
och där göra en betydande insats. Tyvärr synes — av orsaker,
som vi tidigare omtalat •— den nordiska rasen vara stadd på retur,
och Günther ville nu genom sina arbeten väcka raskänslan och
ras-medvetandet hos den bortdöende germanska stammen i Tyskland.
Ödet hade så bestämt, att just vid denna tid gick en egendomlig man
i en korpralsuniform med en obetvinglig lust att bli politiker. Det
var Hitler, och han förstod, att här var en idé, som kunde bli en
ledstjärna för en stor folkrörelse i ett land som efterkrigstidens
Tyskland. Ödets makter gynnade Hitler, och så fick Günther se
sin lära som högsta norm i det nya riket.
Man kan förvisso göra flera invändningar mot Günthers rasteorier.
Man kan visserligen tala om nordiska rasegenskaper, såsom
lång-skallighet, blont huvudhår, kraftig och högväxt gestalt m. m., men i
vilken utsträckning skola dessa egenskaper finnas hos en individ för
att han skall vara nordisk? Hur många tyskar ha dessa yttre
kännetecken, och är en "renrasig" fullblodsgerman med säkerhet en
kvalitativt mer högtstående individ än en människa, som inte besitter
något typiskt germanskt kännemärke? Allmänt känt är ju, att en
korsning mellan personer, tillhörande två högtstående rasgrupper,
ofta ger till resultat individer, som äro utrustade med utomordentligt
goda fysiska och psykiska egenskaper, under det att en långt driven
inavel inom en stam ger upphov till degenererad avkomma.
Människor, som tillhöra släktgrupper eller stammar, hos vilka det
germanska blodet r>å grund av yttre isolering hållits ovanligt oblandat,
bli ofta tröga, loja och andligen passiva. Går man sedan så långt,
att man talar om inre, latenta nordiska egenskaper hos en nazistisk
anhängare, ehuru han har en "dinarisk" kroknäsa och toppskalle,
så är ett sådant talesätt endast ett bevis på att man tvivlar en
smula på riktigheten av den egna rasteorin ! Vi ska emellertid inte
uppehålla oss längre med att kritisera Günthers och de nazistiska
epigonernas rasbiologiska hypoteser och teorier. I förbifarten taga vi
ad notam hans höga uppskattning av skandinaverna och ge oss
direkt in på den frågan, hur man skall kunna förverkliga den
nordiska tanken i Tyskland, d. v. s. göra det tyska folket till ett hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
