Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 16 maj 1936 - Forsell, Einar Ew.: Nazismens nordiska tanke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Einar Ew. Forsell
passande för germanens individualism än en diktatur. I forna tider
samlades folket här i Norden på sina ting, där de korade kungar,
stiftade sina egna lagar och kontrollerade, att dom fälldes i enlighet
med dessa lagar. I Sverge, som enligt Günther är världens mest
"nordiskt" betonade land, har folkrepresentationen nära nog alltid
kunnat hävda sin rätt att ensam fastställa skatter och gemensamt med
konung stifta lag. Riktigheten av denna argumentering försöka
nazisterna inte heller bestrida, men de göra gällande, att den relativt
kraftiga rasblandningen inom det tyska folket förhindrar den
spontana enhetliga viljebildningen och det instinktmässiga, likriktade
handlandet, som karakteriserar ett mera renrasigt germanfolk.
Därför måste diktaturen tillgripas för att säkerställa den nordiska rasens
ledning inom det tyska folket, och alltså är diktaturen ett medel att
nedslå de splittringstendenser, som utgå ifrån icke nordiska
raselement i Tyskland. Nu försöker man emellertid göra gällande, att
det nordiska rasmedvetandet just ger sig till känna hos varje sann
nazist, och han är därför en german, vilket utseende han än har.
Genom denna identifiering av german och nazist blir den nordiska
tanken en täckmantel för nazistpartiets egna intressen och de
maktsträvanden, som göra sig gällande inom detta parti. Den är vad
antiintellektualisten Vilfredo Pareto kallar en derivativ föreställning,
alltså en myt, en illusion, varmed man lockar och bedrar folket, för
att en klick män med caesariskt kynne ska kunna tillgodose sina
intressen, d. v. s. sin egen välfärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>