Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1 juni 1936 - Langenfelt, Gösta: Öknamn inom politiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Gösta Langenfelt
stone för den som har sett hur det förr var och aldrig lärer väl förr
eller senare i någon hufvudstad något så abderitiskt händt, som att
förstöra en rik och vacker plantering i en stad, endast för att få en
öppen plats, som likvisst icke kunde bli afsedd för att vara salutorg
och såsom sådan af behofvet påkallad. Orsaken var, att Karl Johan
ville ha en plats för sin högtsalig herr adoptivfaders minnesstod, och
så uppläts Stockholms vackraste plats åt en af Sveriges sämsta
regenter. Statyn kallades länge för trädgårdsmästaren. Jag hörde en
gång Hampus Mörner yttra följande: ’Det är en trädgårdsmästare
utan trädgård, liksom det var kung utan ära’." Ett äldre monument,
obelisken i Slottsbacken från Gustaf IV Adolfs regeringstid kallades
länge, enligt af Nordin s. 175, av folkhumorn Varnageln.
Till slut skola endast ett par strönamn omtalas, såsom negern
Badins titulatur av prins Fredrik, bror till Gustaf III, på 1780-talet
Muns jör Snus (Ahnfelt II 241) och adelsmannen N. S. von Kock
för talaren på Barnängen, enligt Dagligt Allehanda (se Ahnfelt II
201); orsaken är mig obekant. Landshövding Nerman i Kalmar
under Karl XIV Johan titulerades av lakejerna Quelqu’un (= Någon),
enligt Ahnfelt II 184. Så stor uppfinningsförmåga förrådes ej i
dessa namn; sådan är sällsynt i den politiska världen. Brukspatron
C. V. Palmaer fick hundra år senare (på 1890-talet) heta
frihandels-fantasten eller den halstarrige sprängkandidaten, som hotade att spela
över Södra Vadsbo i radikalernas ägo.
En intressant grupp av politiska tillnamn är bruket av
gårdsnamnet för en bonde. Vi kunna på detta gebit presentera en vers från
Dagens Nyheter januari 1935:
Om skutan alltför svårt i störtsjö knarrar
och av ett lystringsord behov det göres,
då talar Tumhult, om ock ej det höres,
men man kan se hur skrivna lappen darrar.
Tumhult tillhör denna grupp. Det äldsta exemplet på dylik
namnbildning jag funnit är Träslända för "riksdagsbonden" P. Jönsson i
Träslända 1840—41, men kanske seden är rent av äldre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
