Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Wigforss, Ernst: Den borgerliga samlingen och den folkliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den borgerliga siamlingen och den folkliga 379
med. Förklaringen kan väl knappast vara någon annan här än ifråga
om bondeförbundet.
Det är tillvaron av en dylik tveksamhet, som lämnar rum för
diskussion. Om socialdemokraterna sköte den politiska maktfrågan helt
i förgrunden, kunde det vara tvivelaktigt, om de behövde ha något
att invända mot att idén om borgerlig samling segrade. Det bleve
en seger inom partiorganisationerna, i riksdagen och utanför, men
väljarna kanske inte skulle följa. Vore socialdemokraterna alltså
övertygade om att det finnes ett oöverstigligt svalg befäst mellan deras
egna strävanden efter samhällsomdaning, låt oss gärna för korthetens
skull säga deras socialism å ena sidan och å andra sidan allt som
kommit att gå under "borgerlig" skylt, skulle de utan många
omständigheter godtaga den oförmedlade klyvningen av partierna i
socialistiska och anti-socialistiska, och idén om den folkliga samlingen bleve
idén om samling kring socialdemokratin och därmed punkt.
Så som socialdemokraterna själva uppfatta sin socialism, är den
inte eri sådan enkel abstraktion, som bara negerar allt borgerligt, inte
en sådan utböling utan släktskap och förbindelser med de tendenser,
som hittills format samhällena. Socialdemokratin har aldrig förnekat
utan tvärtom ansett det som en heder att ha sina rötter i samma
andliga jordmån, som närde de gamla liberala frihetsidéerna. Men den
såg aldrig vägen till att förverkliga dessa idéer i en konkurrens
mellan individerna, reglerad endast av den fria marknaden och med
statens och samhällets uppgifter bragta ned till ett minimum. Med
den gamla konservatism, som bejakade staten i stället för att se den
såsom något för individerna främmande eller fientligt, har
socialdemokratin sålunda i detta hänseende känt förbindelserna. Under den
stora reservationen, visserligen, att staten skulle vara demokratisk.
Vare sig det nu skett under inflytande från de socialistiska
strömningarna eller inte, är det ju ett välbekant och erkänt faktum, att det
allmännas inflytande på olika områden av samhällslivet länge
befunnit sig i tillväxt. Allt det samhällsingripande som kan sammanfattas
under namnet socialpolitik, möter inte längre motstånd av principiell
natur från något av de politiska partierna, hur häftig striden än kan
bli, då det i praktiken gäller att avväga förmåner och uppoffringar.
Men det går ingen enkel gräns mellan socialpolitik och näringspolitik
eller ekonomisk politik i allmänhet. Och utvidgningen av samhällets
egen ekonomiska verksamhet liksom av samhällets reglerande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
