Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Möller, Gustav: Några randanmärkningar till A. K.-systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några randanmärkningar till A. K.-systemet 385
Då man funnit, att i hundratals kommuner lönen måste sättas till
ett så lågt belopp som 3:20 om dagen, det vill säga 998:40 kronor
om året, så tyder ju detta på, att vi i Sverge ha bygder, där
människorna alltjämt leva på orimligt låga inkomster. Det finns
emellertid anledning misstänka, att standarden icke är fullt så låg, som
den nakna siffran skulle ge anledning tro. De flesta arbetare, även de
s. k. lösarbetarna, som äro bosatta i en ort där daglönen uppgives
vara 3:20, ha sin egen stuga med sin lilla trädgård, sitt
potatisland och kanske också sin lilla svinstia, vilket betyder att de ha
bostad och en del livsmedel till ett mycket billigt pris.
För den enskilde arbetaren, som blivit arbetslös och som blivit
ett objekt för A. K.-systemet, måste det hela te sig mycket
egendomligt. Om en person får en kontant gåva av samhället utan någon
motprestation, är det lätt för honom att begripa att det helt enkelt
är en hjälp åt honom. Men om en person blir skickad till ett arbete
för vilket han skall åtnjuta avlöning kan det bli svårt för honom
att fatta, att det egentligen inte är arbete han fått utan att det är
hjälp. Vilken svensk som helst skulle med ali säkerhet finna det
svårbegripligt, att han skall arbeta utan att kunna försörja sig och
sin familj på sitt arbete. Men på grund av hela konstruktionen av
A. K.-systemet, eller låt oss hellre säga det gamla svenska systemet för
arbetslöshetens bekämpande, blir detta faktiskt fallet för många
tusentals människor. Man säger den arbetslöse, att han skall ut på arbete,
men det arbete han skall utföra är icke nödvändigt och därför kan
han inte få betalt efter samma regler som andra arbetare för samma
slags arbete. Det är svårt att säga honom, att arbetet inte är nyttigt,
ty han kan ju själv se att resultatet av hans och hans kamraters
ansträngningar kommer till nytta. Då man nu genom A. K.
bedrivit reserv- eller nödhjälpsarbeten i mer än en halv mansålder och
ser tillbaka på vad som under denna tid blivit uträttat i fråga om
förbättring av vägar och anläggning av vägar och samtidigt ser
tillbaka på vad vägdistrikten uträttat, torde det bli ganska svårt att
avgöra vilketdera som haft den största betydelsen för
moderniseringen av vårt vägnät och skapandet av förutsättningar för den moderna
trafiken. Därest de s. k. nödhjälpsarbetena icke hade existerat, så
skulle med ali sannolikhet en ansvällning av vägarbetena på den öppna
arbetsmarknaden visat sig oundgänglig beträffande åtminstone 70 eller
80 procent i avseende å de av A. K. byggda vägarna. Det enda,
som rimligen hade kunnat ske, hade varit att samma vägarbeten
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
