Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Möller, Gustav: Några randanmärkningar till A. K.-systemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några randanmärkningar till A. K.-systemet 387
Arbetskraftens rörlighet.
Ett av de problem, som oftast ha berörts i diskussionen då det
gäller arbetslöshetens bekämpande, har varit frågan om
arbetskraftens rörlighet. Många deltagare i denna diskussion ha givit uttryck
åt den meningen, att bristen på rörlighet hos arbetskraften är en av
de väsentligaste orsakerna till svårigheten att bemästra
arbetslöshets-problemet. Vad de egentligen tänka sig under denna allmänna fras
är icke så lätt att förstå. I allmänhet har det väl ansetts vara en
fördel för ett land ju större del av dess befolkning, som kan vinna
rotfasthet och samkänsla med en bestämd ort. Statsmakterna ha
genom uppmuntran åt egnahemsrörelsen själva befäst den
uppfattningen, att det skulle vara nyttigt om människorna bleve
jämförelsevis fast knutna till bestämda arbetsställen och bestämda socknar
eller industrisamhällen. Men självfallet är, att om samhället frestar
en man att lägga ner sina små besparingar, kanske 1,000 eller 2,000
kronor, i en egnahemsfastighet, så motverkas därigenom
arbetskraftens rörlighet. Egnahemstagarens mera personliga intresse
koncentreras till det egna hemmet och han kommer, ju bättre medborgare han
är, att anstränga alla sina krafter för att åt sig och sin familj bevara
det en gång skapade egna hemmet, vilket samtidigt betyder att han
räddar sitt lilla sparkapital. Det förefaller rätt egendomligt, att man
därefter skall indirekt förebrå honom för att han bundit sin
arbetskraft vid en viss bestämd punkt i landet.
Om man med arbetskraftens rörlighet icke precis menar
möjligheten till geografisk förflyttning utan endast möjligheten att övergå
från ett slags arbete till ett annat så förefaller det självfallet, att
en glasarbetare, en stenarbetare, en sågverksarbetare, en
jordbruksarbetare eller vilken sorts arbetare man än må taga skall, låt oss
säga efter uppnådda 35 år, ha ganska svårt att växla yrke. Från
den 16-årige och till den 60-årige går arbetslösheten
skoningslöst fram. Då man därför talar om den bristande
rörligheten hos arbetskraften som en av svårigheterna vid
arbetslöshetens bekämpande, bör man bättre precisera vad man därmed
menar. Den unga och den yngsta delen av de arbetslösa kan lätt nog
förflyttas från norr till söder eller från söder till norr likaväl som
den kan växla yrke. Men under en djup depression, sådan som vi
genomlevat, utgör denna sort av arbetskraft icke ens en tredjedel av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
