Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1 aug. 1936 - Händelser och spörsmål - Finska valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål
431
självständigt parti. Efter valet delade dock de av högern valda upp
sig i två grupper, samlingspartiet och I. K. L. (Isänmaallinen kansanliike),
den s. k. fosterländska folkrörelsen med stark facistisk böjelse. I. K. L.
får anses vara Lappos arvtagare. Nu lyckades I. K. L. bevara de
mandat partiet hade, medan som sagt samlingspartiet fick två mer.
Anledningen till högerns något starkare ställning har ganska allmänt ansetts
vara, att partiet numera klarare än förut bekänt sig till demokratin.
Agrarerna varken vunno eller förlorade. Partiets ställning ute bland
valmännen förefaller alltså ganska säkert förankrad, men några
proselyter ha icke kommit till. Finska smäbrukarpartiet, som är ganska
lokalt betonat, förlorade däremot dels ett relativt sett avsevärt antal
röster och dels två av sina tre mandat. Röstsiffran sjönk tillbaka till
nära 1930 års nivå. Finska folkpartiet, som var en ny företeelse vid
förra valet och då huvudsakligen torde ha fått sina röster från agrarerna,
förlorade nu åter en del av dem. Detta lilla parti är ännu mera lokalt
-koncentrerat än småbrukarpartiet.
Framstegspartiet, Finlands man kan nästan säga f. d. liberala parti,
gick illa skamfilat ur valstriden. Det var redan förut litet och hade
endast elva representanter. Nu förlorade det ytterligare fyra och
återkommer med endast sju. Det är på ett sätt en ganska naturlig
utveckling, ty ett borgerligt vänsterparti, som förlorar sin vänsterfärg,
har föga existensberättigande.
Vad slutligen svenska valförbundet eller folkpartiet beträffar, erhöll
det ett icke obetydligt rösttillskott, men en först rapporterad vinst
försvann åter vid den definitiva sammanräkningen. Svenska folkpartiet
är icke enhetligt utan rymmer element av ganska olika beskaffenhet.
De mera radikala torde i viss utsträckning rösta med socialdemokraterna.
I vissa frågor och då givetvis främst sipråkfrågan äro meningarna dock
icke delade. De äktfinska partierna hade i förra riksdagen en
visserligen mycket knapp majoritet. Genom socialdemokraternas ökning bröts
emellertid denna, ty socialdemokraterna och svenskarna ha tillsammans
efter valet 104 mandat av riksdagens 200.
Av de nya äro icke mindre än 16 kvinnor mot 14 förut, en helt annan
proportion än i den svenska riksdagen hittills. Hälften av dem tillhöra
socialdemokraterna, medan framstegspartiet, agrarerna och samlingspartiet
ha vardera två samt svenskarjna och I. K. L. vardera en. Av de valda
äro 48 eller nära fjärdedelen nyvalda.
Den enda förändring av någon betydelse i fråga om
partisammansättningen var, att socialdemokratin återkom stärkt. Det är skäl att
understryka detta icke endast därför att det visar, att även i Finland väljarna
i större utsträckning sökt sig till partiet utan också därför att särskilt
I. K. L:s agitation gick ut på att utrota »marxismen». Resultatet blev
det rakt motsatta: att driva fram de socialdemokratiska väljarna i sådart
utsträckning, att den nya riksdagen har ett av de starkaste »marxistiska»
inslag någon finsk riksdag haft. I varje fall har socialdemokratin icke
efter inbördeskriget kunnat visa på en sådan styrka som nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
