Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Händelser och spörsmål - Produktionens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Produktionens
utveckling.
Vårt land har icke något officiellt produktionsindex.
Man har vid bedömningen av den industriella
produktionens utveckling varit hänvisad till antaganden och
till ganska sena redogörelser. 1932 påbörjade emellertid Sveriges
industriförbund publiceringen av månatliga index över
industriproduktionen. Man fann emellertid fort nog, att denna index vore i behov av
revidering och efter någon tid upphörde man att offentliggöra några
indexsiffror tills revideringen vore klar. Det har den nu blivit och från
och med sommaren i år har förbundet åter börjat sina regelbundna
meddelanden om produktionens låge. Det är en viktig siffra och som
förbundet synes lägga ner stor möda på att få den så riktig som
möjligt kan det vara lönt att något redogöra för hur man går tillväga
vid beräknandet och vilket resultatet blivit.
Primärmaterialet har gjorts fylligare än förut i så måtto, att ett
större antal företag lämna uppgifter, som endast avse arbetarantal och!
produktion. Denna senare mätes med antalet utförda arbetstimmar eller
storleken av råvaruförbrukningen.
Som basår har man valt år 1935. För längre tillbaka liggande
tidsperioder har man icke haft tillräckligt med primäruppgifter. Väl kunde
även år 1934 ha kommit i fråga, men det har ansetts olämpligt
med hänsyn till arbetskonflikten inom byggnadsindustrin, vilken
fortgick ett stycke in på året. Året 1935 var däremot tämligen fritt från
större konflikter. Att 1935 betecknar ett år med mycket stor produktion
har man ej ansett medföra någon nackdel, ty om produktionen ett åf
sättes lika med 100 betyder det ej att det årets produktion skall
betraktas som något slags normalproduktion. Tvärtom menar man,
och det kan vara riktigt, att det är en fördel att till bas ha ett år,
då produktionsapparaten var till större delen utnyttjad.
Vid beräkningarna går man så till väga, att först uträknas ett index
för varje uppgiftslämnare eller eventuellt, ifall produktionen vid
företaget omfattar flera olika arter, ett index för varje art. Först beräknas
produktionen pr arbetsdag och index erhålles genom att dividera denna
siffra med medeltalet pr arbetsdag under basåret. På så sätt får man
omedelbart bort den inverkan, som kan övas av rapportperiodernas
olika längd, semester- ooh vilodagar o. dyl. I vissa fall, då
primärmaterialet redan före insändandet är i viss mån bearbetat, har man måst
tillgripa något annorlunda beräkningsmetoder, men den ovan angivna
är den så att säga normala.
Säsongrensning av siffrorna har icke ansetts nödvändig i flertalet
fall. Då den förekommer, har man i allmänhet gått så till väga, att
för varje månad beräknats en säsongsiffra, vilken skall angiva den
normala produktionen pr dag under månaden i procent av produktionen pr
arbetsdag under hela året. Det säsongutjämnade index erhålles sedan
genom att dividera det okorrigerade indextalet med säsongsiffran för
månaden. För ett par industrier, främst trävaruexportindustrin, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
