Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 5 sept. 1936 - Händelser och spörsmål - Produktionens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
Händelser och spörsmål 472
avses tillverkningsvärdet minskat med värdet av använda råvaror,
hjälpmedel, bränsle och energi. Eftersom, tillverkningsvärdet för år 1935 ej
varit känt, har man måst utgå från värdena år 1934 med hänsyn taget
till kvantitetsändringarna till 1935 och till större prisrörelser. Men
dessutom har man ej någon beräkning av förädlingsvärdet för senare tid än
1926. Man har hjälpt sig fram ined jämförelsesiffror från Norge och
Finland.
Sedan man på så sätt beräknat förädlingsvärdet har man fått fram
följande vikter för de olika grupperna:
Trävaruexportindustri ......................................................6
Massa- och pappersindustri ....................................16
Järn- och stålindustri ......................................................9
Maskinindustri ........................................................................18
Livsmedelsindustri ..................................................................11
Textil- och sömnadsindustri ....................................10
Annan konsumtionsvaruindustri ........................13
Övrig industri ........................................................................17
Summa 100
Inom varje grupp ha de olika brancherna vägts med vikter efter det
uppskattade förädlingsvärdet, varvid grupperna uppdelats så långt som
möjligt. Inom varje industrigren ha företagen i allmänhet fått vikter
efter antalet arbetare.
Men effektiviteten inom en viss produktion är icke en gång för alla
given. Använder man sig vid beräkningarna av antalet arbetstimmar,
kurade man efter någon tid komma, till rätt missvisande resultat. Man
har sökt korrigera detta från början genom att räkna med en viss
stegring av effektiviteten, varvid man utgått från att stegringen utgör
0,2 o/o pr månad eller 2,4 o/0 pr år.
Generalindexet omfattar givetvis icke hela den svenska industrin
såsom redan av det föregående framgått. Någon exakt siffra för
omfattningen kan icke angivas, men man anser, att antalet vid de medtagna
företagen sysselsatta arbetare uppgår till omkring 225,000, vilket skulle
vara ungefär hälften av totala antalet arbetare inom industrin.
På grund av den rätt skiljaktiga beräkningsmetoden för det gamla
index och det nya har man icke velat anknyta dem till varandra. Det
nya står fristående. Man har dock gjort en sammankoppling med de
inom kommers kollegium verkställda beräkningarna av den årliga
produktionsvolymen inom industrin och därvid kommit till följande resultat:
1928 71 1931 76 1934 91
1929 80 1932 72 1935 100
1930 79 1933 76
Alldeles riktig torde denna serie icke vara, vilket understrykes.
Men det synes visst, att produktionen var väsentligt lägre unider
högkonjunkturåret 1929 än under 1935. Om man utgår från den ofta
såsom normal ansedda stegringen med 3 o/0 om året, skulle siffran för
1929 vara 84, om den för 1935 sättes lika med 100.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
