Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12, 15 dec. 1936 - Langlet, E.: Kolossen på lerfötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kolossen på lerfötter
623
anslutning innebär, synes ha gjort sig gällande över hela världen.
Att man kan ha skäl att betvivla Japans ekonomiska och militära
styrka har här ovan framhållits; i denna uppfattning stödes man i
allra högsta grad av Freda Utleys "Japan’s Feet of Clay".
Författarinnan är en utbildad historiker, som bott flera år i
Japan, i Kina och i Moskva. Hennes framställning är utomordentligt
väl dokumenterad, baserad på grundliga och långvariga studier på
ort och ställe, den är framförd med övertygande argument, med
stilistisk glans och brio. "Japans Lerfötter" är helt säkert en av de
märkligaste och viktigaste politisk-ekonomiska arbeten som
utkommit under de senaste åren; man skulle vilja referera dess innehåll
kapitel efter kapitel.
"Huvudsyftet med denna bok", säger Freda Utley, "är att krossa
några av illusionerna om Japans makt, effektivitet och kultur, att
tillintetgöra de falska föreställningarna både om detta lands
obetvinglighet och om dess verkliga avsikter; att visa dess svaghet som
allierad och den fara det kan komma att bli, om dess bluff icke blir
avslöjad i tid utan det i verkligheten hinner göra sig till vad det ännu
så länge är blott i folks inbillning och till sin yttre fasad."
Att den japanska imperialismens mål är herraväldet över Asien
och Stilla havet vill Freda Utley icke bestrida; hon uttalar icke
heller någon moralisk dom däröver: "det är här icke frågan om att
diskutera japanernas fel och förtjänster", säger hon, "eller att
undersöka huruvida deras expansion är berättigad eller bör fördömas.
Japanerna skilja sig icke på något väsentligt sätt från andra folk
och vad deras ledare nu sträva efter är ingenting annat än vad
Storbritannien strävade efter och uppnådde i Indien för tvåhundra år
sedan och vad alla andra stormakter gjort så snart de kommit åt.
Imperialism är imperialism, vare sig den är vit eller gul. Det hyckleri som
präglar Japans brutala förtryckarpolitik i Korea, Formosa,
Mandsju-riet och Kina kännetecknade också det katolska Spanien och det
protestantiska England, när dessa grundade sina kolonialvälden i den Nya
Världen och den Gamla Östern; icke heller skiljer sig Japans
uppfattning om sin gudomliga mission väsentligt från Englands
1800-talsfraseologi om "the white man’s burden". leke desto mindre är
den japanska imperialismen av i dag den mest brutala, förtryckande
och förhärjande av ali imperialism på grund av den feodala
karaktären hos landets eget sociala och ekonomiska liv, till följd av
medeltidsmentaliteten hos dess härskande klass och emedan de länder
Japan erövrat och erövrar ligga i dess egen omedelbara närhet."
Freda Utley anser att de anglosaxiska makterna ovillkorligen böra
sätta stopp för Japans imperialistiska expansion och att detta låter
sig göra utan större svårighet. Hon påvisar landets uppenbara
svaghet i en ingående undersökning av dess sociala och ekonomiska
förhållanden, av dess krigsmakt och dess ställning i världsekonomin
och världspolitiken.
"Det verkliga Japan", säger hon, "är ett land av halvsvultna
bönder, av barn som få arbeta med en omänskligt lång arbetstid och ali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>