Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 In- och utrikes
fälliga differenser. Ingenting kan vara att erinra mot att medlen då
tas i anspråk för önskvärd skuldavbetalning.
Då överskott beräknas uppkomma och reservmedel i viss
utsträckning torde förefinnas, kan man ju emellertid förstå, om man på
somliga håll menat, att skuldamortering av föreslagen storlek icke varit
alldeles nödvändig utan att i stället viss skattelättnad varit att
föredraga. Givetvis böra skatterna icke hållas högre än nödvändigt eller
lämpligt, men vad är det som är lämpligt? Principiellt sett har
folkhushållet otvivelaktigt lättare att bära skatter till en viss procent
under goda än under dåliga tider. Det känns mindre påkostande att
betala 10 % av 10,000 kronor än av 5,000. Kunde skattebördan så
fördelas mellan olika perioder, att de högsta skatterna utginge
under tider då medborgarnas inkomster flyta rikligare, men skatterna
sänkas då tiderna äro sämre och folks inkomster tendera att minskas,
vore det utan tvivel en synnerligen eftersträvansvärd fluktuation.
För att kunna hålla skatterna nere under en depressionstid, måste
emellertid staten då ha tillgång till disponibla medel eller åtminstone
möjlighet att utan större svårighet låna upp behövliga belopp. Bäst
torde vara om viss fondering kunde ske, liksom möjlighet till dylikt
förfaringssätt nu givits kommunerna. Förr ansågs det utsätta de
beslutande myndigheterna för allt för stora frestelser. I den mån det
betraktelsesätt slår igenom, att det allmännas utgifter böra varieras,
borde emellertid den risken bli långt mindre. En stärkning av statens
finansiella ställning såsom förberedelse till nästa ekonomiska
nedgångsperiod är säkerligen numera en tämligen allmänt omfattad
ståndpunkt.
MEN VIDARE TILLKOMMER frågan, om icke en jämförelsevis
hög beskattning under de goda tiderna, då högkonjunkturen nått en
viss stabilitet, kan vara ett lämpligt medel att tillbakahålla osunda
utväxter, som i längden och kanske snart kunde medföra bakslag, vilka
lätt ha tendens att sprida sig. Finansministern diskuterar i sin översikt
av det allmänna ekonomiska läget de medel, som kunna tänkas
komma till användning. Han avvisar därvid med rätta sådana åtgärder,
som efter hela linjen verka tryckande, då det endast gäller att hindra
osunda utväxter på vissa punkter. Till sådana medel räknar han
bl. a. höjning av den svenska kronans värde i förhållande till andra
valutor, d. v. s. i första hand pund sterling. I varje fall böra först
andra medel övervägas. Hotar prisstegring på vissa varor ligger det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
