Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 13 jan. 1937 - Händelser och spörsmål - Oslostaternas handel - Amerikanska presidentvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Händelser och spörsmål
visar det sig, att uttryckt i kronor har såväl importen från dessa
länder som exporten dit varit mindre det förstnämnda året. Som priserna
varit lägre torde det dock i varje fall för importens vidkommande icke
innebära någon minskning av volymen. För exportens del är skillnaden
så pass kraftig, att det kan misstänkas, att i varje fall någon ökning
av volymen icke förekommit.
Ser man i stället till de relativa talen, finner man, att vi köpt
förhållandevis något mera från de andra oslomakterna, medan däremot
vår export till dem är en hel del mindre. Det är ganska naturligt, ty
vårt land har utom i fråga om jordbruksprodukter icke lagt några nya
svåra hinder i importhandelns väg, medan däremot de andra vidtagit
ganska ingripande åtgärder i form av valutakontroll, kontimgenteringar
o. s. v., vilket även drabbat vår export. Det är en rätt naturlig följd,
att denna därigenom skall ha minskats.
Om från vår sida ingenting finns att erinra mot strävandena att utöka
handelsförbindelserna och därvid icke minst med våra närmaste grannarj
och de övriga oslostaterna, bör det kanske också sägas, att det nu i
första hand bör ankomma på en del av dem att påbörja en rasering
av dessa relativt nytillkomna hinder för vår export. Få vi sälja mer
bör också följa, att vi köpa mer. Kan dessutom annat åstadkommas,
som är ägnat att uppmuntra förbindelserna, äro vi förvisso villiga att
diskutera även de sakerna.
Amerikanska
presidentvalet.
De definitiva siffrorna från presidentvalet läto länge
vänta på sig beroende på att nyinförda
röstningsmaskiner i staten Rhode Island uppgivas ha
krånglat. Då de slutliga siffrorna kommo sågo de ut på följande sätt
jämförda med resultatet för fyra år sedan:
1932 1936 ± +o/o o/p 32 o/o36~
Roosevelt ............ 22,822,000 27,752,000 + 4,930,000 + 22 57,4 60,6
Republikanerna ...... 15,762,000 16,683,000 + 921,000 + 6 39,5 36,4
Socialisterna ......... 885,000 187,000 — 698,000 — 79 2,2 0,4
Kommunisterna ...... 103,000 80,000 — 23,000 — 22 0,3 0,2
Lemke .................. — 893,000 + 893,000 ~ — 1,9
Övriga och ogiltiga 245,000 219,000 — 26,000 — 11 0,6 0,5
Summa 39,817,000 45,814,000 + 5,997,000 + 15 100,0 100,0
Roosevelts ökade antal elektorer berodde således icke blott på
tillfälligheters spel utan urväljarna slöto faktiskt upp bakom honom i
betydligt större utsträckning än år 1932, då de dåliga konjunkturernia
ändock voro för Hoover ett svårt handicap. Roosevelt nådde nu gott
och väl 3/5 majoritet och blev alltså vald med mycket klar majoritet.
Det är icke underligt, om man i Amerika börjar räkna med att om
utvecklingen fortskrider någorlunda normalt, det bör vara möjligt för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
