Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Gårdlund, Torsten: Befolkningsfrågan i dagens politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolkningsfrågan i dagens politik 89
framhållits — av Marx, Max Weber, Veblen, J. R. Commons och
Myrdal inom samhällsvetenskaperna och av Hägerström och hans
lärjungar inom rättsvetenskapen.
Det synes dessutom vara en egenartad och diskutabel föreställning,
att folket eller något antal av dess enskilda medlemmar, som ett
konkret intresse förnimmer eller i en känslomässig attityd tager
ställning till sådana nationens problem, som i detta hänseende tillhöra en
framtid, i vilken de människor, som skulle ha detta intresse eller
denna känsla, upphört att existera.
I befolkningsfrågan kan man måhända dock göra gällande, att
man kan nå en mera allmän, känslomässig enighet i den inställningen,
att folket icke bör dö ut. I detta hänseende — alltså skapandet av
en allmännare känslomässig inställning — kan man göra en parallell
med försvarsfrågan. Denna allmänna känslomässiga attityd kan —
även här i likhet med försvarsfrågan — föra till en viss enighet i
den politiska huvudfrågan. Att komma enskilda människor att
förnimma ett sådant konkret intresse för befolkningsutvecklingen att
deras handlande påverkas, torde däremot vara svårare, särskilt i
jämförelse med det intresse man kan skapa för de socialpolitiska
delfrågorna. Svårigheten ligger främst däri, att man icke kan skapa
en så stark känsloställning till frågan om en viss
befolkningsutveckling som till frågan om de konkreta sociala nödsituationernas
lindrande, där de enskilda eller deras organisationer ha konkreta och
formulerade intressen. Jämförelsen med försvarsfrågan kan dock
ej gälla mer än den allmänna känslomässiga attityden. De
reaktioner man i försvarspolitiken efter beslutens genomförande måste
påräkna från de enskilda medborgarna, värnplikt och krigsdeltagande,
når man ju genom lagligt tvång. De reaktioner, man önskar vid en
socialpolitik, inställd på en viss befolkningsutveckling, exempelvis
ingående av äktenskap och barnafödande, äro emellertid i princip helt
frivilliga. Till den problematik, som härigenom uppstår, återkomma
vi nedan.
Hittills ha här framförts några vanliga invändningar mot
användningen av ’’samhällsnyttan" vid en analys av sociala problem. I
anslutning till dessa invändningar bör nu påpekas, att varje analys
av ett politiskt problem, som icke är en konkret analys av de olika
socialgruppernas intressen, icke är förd fram till det väsentliga. De
politiskt-institutionella förhållandena inom en demokrati förutsätta
nämligen en sådan intresseanalys. Ett politiskt program, som upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
