Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 10 febr. 1937 - Gårdlund, Torsten: Befolkningsfrågan i dagens politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolkningsfrågan i dagens politik 91
ka slag av äktenskapsunderstöd samt barnafödande såsom en följd
av åtgärder för ’’minskade barnkostnader". ( Dessa reaktioner torde
endast vara tänkbara under en förutsättning: nämligen att just
svårigheterna att ingå äktenskap eller de "höga barnkostnaderna" förut
ha hindrat människor att ingå önskade äktenskap eller skaffa sig
önskade barn. I den befolkningspolitik, som utgår "ovanifrån",
förutsätter man antingen, att en sådan önskan — en "livsvilja" eller
"fortplantningsdrift" — i grund och botten existerar eller att den kan
väckas genom upplysning. Hela denna problematik skulle emellertid
icke uppstå, om det befolkningspolitiska kravet hade kommit
"nedifrån", från de organiserade intressegrupperna såsom ett stort antal
politiska krav faktiskt göra. Om det första ledet i den
befolkningspolitiska aktionen hade varit ett formulerat krav från stora
befolkningsskikt och deras organisationer: vi önska flera barn, om blott de
ekonomiska och sociala möjligheterna härtill skapas, så hade strävan
efter en viss befolkningsutveckling haft samma möjlighet att
genomföras som flertalet andra politiska önskemål. Ett antal av de
speciella socialpolitiska frågor som ingått i befolkningsfrågan i dess
"andra mening", ha uppenbarligen varit av denna politiska karaktär.
Ur en viss social nödsituation ha krav på sociala reformer rests av
organisationer, särskilt kvinnoorganisationer, i abort- och
preven-tivlagsfrågorna, i vissa bostads- och näringsekonomiska frågor o. s. v.,
men typiskt nog ha därvid icke kraven motiverats med
"befolknings-politiska" argument i ordets första mening, man har ej intresserat
sig för konsekvenserna med avseende på befolkningsutvecklingen.
Det synes uppenbart, att i vissa frågor skulle en sådan
konkretisering av analysen kunna utföras, att befolkningsutvecklingens
verkningar framstodo såsom betydelsefulla för olika socialgruppers
intressen. I anknytning till en prognos om befolkningsutvecklingens
framtida inverkan på arbetsmarknaden kan exempelvis ett sådant intresse
formuleras och en konkret, politisk målsättning i förhållande till
själva befolkningsutvecklingen uppställas. En sådan analys skulle
vara av väsentlig poHitisk betydelse.
Befolkningsfrågan som en politisk huvudfråga — i den meningen
att en viss befolkningsutveckling skjutes fram såsom det bärande och
centrala syftet — torde sålunda förutsätta en upplysning och
propaganda, som i brist på intresseanatys sannolikt möter en
oövervinner-1ig likgiltighet från enskilda och deras organisationer. Det förefaller
även som om denna propaganda i andra, demokratiskt eller auktorita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
