Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 In- och iitrikes
Finland även i fortsättningen är villig att sälja sitt trä för ett pris
som inbringar samma antal mark, betyder det en prissänkning i pund
räknat, vilken kommer att gå ut över den svenske träexportören.
Det är därför ganska förklarligt, att man särskilt från exporthåll stött
på absolut motstånd mot alla försök att på detta sätt dra vårt land
undan en prisstegring.
Detta bör dock icke medföra, att icke åtgärden både kan och bör
vidtagas, ifall en inflatorisk rörelse skulle sätta in. Börja priserna
glida ur kontroll, kan den sista villan bli värre än den första, såsom
ju rätt nära liggande erfarenhet efter kriget visade. Bli pengarna
mindre värda, drabbar det både innehavare av sparkapital och
löntagare, ty lönerna hinna i regel icke med i uppgången. Den avgörande
frågan är, om prisstegringen är av den natur, att den kan motivera
så djupt ingripande åtgärder. Ser man enbart till våra
levnadskostnader, måste det förnekas. De ha icke stigit på ett sådant sätt, att
det kan föranleda ett frångående av den fasta pundkursen med alla
dess fördelar, och det är dock levnadskostnadernas höjd, som
förklarats skola vara riktmärket. Såvitt vi förstå bör man dock vara i
tid beredd att ingripa, ty det är lättare att dämma i bäcken än i ån.
Redan som läget är finnes emellertid möjlighet till prishöjning inom
landet och förutsättningarna ökas i den mån spekulationen räknar med
en höjning av kronans värde, d. v. s. en sänkning av pundkursen.
Det behöver inte vara någon illojal spekulation. Om en exportör har
fordringar i utlandet, i pund t. ex., är det förklarligt om han försöker
ta hem dem, medan priset på ett pund ännu är 19,40 och icke väntar
tills det sjunkit till 19 eller 18 kr. Och den som sålt en vara för
vilken hian skall ha betalt senare, söker givetvis att få ut sina pengar
redan nu, även om det mås’te ske i den formen, att han tar upp ett
lån i pund, som inlöses då varan skall betalas. Det är ur
folkhushållets synpunkt ingen vidare god affär, ty för detta lån måste
låntagaren antagligen betala någonting sådant som 3 %, medan däremot
riksbanken, sedan de erhållna punden sålts dit, icke kan räkna på mer
än omkring % % för sina tillgodohavanden. På samma sätt gör
importören. Han söker genom att skjuta på importen fördröja
betalningen, tills pundet fallit i pris.
Detta leder till ansamling av valutor hos riksbanken, som har att
köpa till det bestämda priset. Den sista siffran för valutainnehavet
utgör nära 820 milj. kr., bortsett från ökningen i guldkassan, vilket
innebär en stegring sedan årsskiftet med ungefär jämnt 100 milj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
