- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonionde årgången. 1937 /
170

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 4 mars 1937 - Litteratur - Hirdman, Gunnar: Trotski: La Revolution Trahie Grasset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

reallönestandard alltför låg — det är ett yttrande av Molotov i januari
1936, som Trotski här anför. Han tillägger själv: »Han borde ha
preciserat detta yttrande. Lönenivånn här är tre, fem, ja, ända upp till tio
gånger lägre än i Europa och Amerika. I samma tal hade Molotov
(för vilken Trotski har mera aktninig än för de flesta andra av dagens
ryska makthavare) även yttrat: »Den genomsnittliga kulturnivån hos
våra arbetare är också underlägsen arbetarnas i olika kapitalistiska länder».

Den otillräckliga produktionsavkastningen beror dock, enjligt Trotski,
icke på att arbetstiden skulle vara kortare och arbetstakten lugnare än i
de andra länderna. Stachanov-rörelsen, menar han, har både drivit upp
arbetshetsen och förlängt arbetstiden. Av sjutimmarsdagen återstår endast
namnet.

För Trotski är det därutöver en sak, som gör det hela än värre ur
hans kommunistiska synpunkt, och det är den klasskillnadens och
översitteriets anda, som han påstår råda, och som särskilt yttrar sig i
»byråkratins» förhållande till »massan».

Trotski ondgör sig också över ackordsarbetets allt allmännare
genomförande. Han anser det vara hädelse mot kommunismen, då Mesjlauk
söker ge en principiell motivering för systemet.

»Socialismens grundläggainde princip är, att en var ska arbeta efter
förmåga och betalas efter vad han presterar.»

För Trotski. som håller fast vid grundsatsen »av var och en efter
förmåga och åt var och en efter behov», är detta en riktlinje bort från
den begynnande socialism, som fanns, och fram mot en ny ojämn
egendomsfördelning.

Vad han även i detta sammanhang klandrar mest av allt, är dock den
klasskillnadens anda, som han förmenar vara i snabb tillväxt och yttra
sig i förhållandet mellan över- och underordnade, och särskilt mellan det
lilla fåtal välbeställda och den stora massan fattiga.

Trotski är alltjämt litteraten och världspolitikern. Han har haft
förmånen att få en tids fristad i Norge, men i de jämförande studierna
av Sovjet-Unionen och den övriga världen, är det fortfarande blott den
stora världen, Tyskland, Frankrike, England och Amerika, som han
räknar med och som förmå intressera honom. De skandinaviska
förhållanden, som dock väckt så mycket intresse bland Amerikas sociologer,
ägnar han ej ett ord, trots att han haft förmånen leva här i lugn
och ro för studier. Skandinavien har dock ingen kvantitet i
världsrevolutionärens ögon. Och vad man här prövar är inte heller i »den
permanenta revolutionens» linje. Följaktligen har Norge-gästen Trotski större
intresse för de rapporter och uppgifter, som strömma in till honom från
den stora världen.

Med stöd av dessa lyckas han också bevisa hållbarheten i sina
beskyllningar mot Stalin och dennes byråkrati. Men för en kritisk läsare
bevisar han därjämte en annan sak, säkerligen icke alls avsedd. Nämligen
att det inte var blott och bart genom intriger och maktmissbruk som
Stalin segrade i dragkampen mot Trotski. Denne uppräknar nämligen
själv de händelser ute i stora världen, som hjälpte Stalin att få ryska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:18:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1937/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free