Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Svend Rienier
Äro medelklass ooh arbetarklass sociala områden, som med
bestämdhet kunna skiljas ifrån varandra? Är det berättigat att tala
om småborgaren, småhandlaren eller den kontorsanställde o. s. v. som
en typ för sig eller är gränsen mellan medelskikten och de lägre
sociala skikten så pass flytande, att en dylik gruppering gör våld på
verkligheten? Det kan icke råda något tvivel om att å ena sidan
välfärdspolitiken har förbättrat inkomstnivån, arbetsvillkoren och
t. o. m. säkerheten i anställningsförhållandet för den organiserade
arbetaren, och att å den andra sidan vissa skikt av medelklassen
sjunkit ned i närmast proletära förhållanden. Det är nu till dags svårt
att draga en skarp gränslinje.
Desto större betydelse måste man tillmäta just de socialpsykologiska
skillnaderna. Då den sociala dynamiken låter hela yrkes- och
socialgrupper sjunka ned eller stiga upp i samhällsorganisationen, då det är
omöjligt att få en rimlig ordning på det sociala livet genom att gå
ut ifrån inkomst- och trygghetsförhållanden endast, då det är
nödvändigt att i varje fall taga hänsyn till ett socialskikts växlande historiska
villkor för att bestämma dess ställning i samhällsutvecklingen, måste
man försöka att fixera de olika gruppernas socialpsykologiska
struktur. I en socialgrupps livsinställning och vanor (behavior patterns)
bevaras nämligen ibland bättre än i de yttre arbets- och
inkomstvillkoren förutsättningarna för framtida reaktioner gentemot allehanda
förändringar, som kunna inträffa: inkomst för skjutningar och
institutionella nydaningar, som det är av intresse att undersöka.
Att ett bestämt sätt att ordna sina livsförhållanden har blivit
manifest inom de olika socialklasserna, visar materialet, som har kommit
fram i undersökningarna om olika socialskikts familjebudget, som
mer eller mindre regelbundet bruka publiceras i de europeiska
kulturländerna. Vi skola här inte närmare i detalj granska de resultat
som de preliminära redogörelserna lämna om de olika socialskiktens
inkomst- och utgiftsfördelning. Endast vissa huvudresultat, som nära
överensstämma med vad som har kommit fram i liknande
undersökningar i andra länder, ta vi såsom utgångspunkt för en del
socialpsykologiska reflexioner.
Den sista svenska familjebudget-undersökningen år 1933 omfattade
700 hushåll, som antecknade familjens inkomster och utgifter under
ingående socialpsykologiska och folkpsykologiska analyser. Därvidlag
utgjordes det empiriska materialet av enstaka, men mycket mera detaljerade
undersökningar än socialstatistiken nu kan erbjuda oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
