Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Riemer, Svend: Medelklassens familjebudget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 Svend Rienier
farande stor, om man tar hänsj^n till medelklassens högre inkomst.
Sparandet spelar således en viktigare roll för medelklassen än för de
lägre socialgrupperna.
Men vidare framgår av tabellen att medelklassen likväl uppvisar
större elasticitet åt det negativa hållet: medelklasshushållens
underskott är o större (i den mån sådana förekomma, vilket dock mindre
ofta inträffar än i arbetar- och tjänstemannahushåll) än de lägre
socialskiktens. Utgår man ifrån antagandet att förhållandet mellan
medelklassens och de lägre gruppernas inkomster är detsamma för
underskottshushållen som för samtliga, så skulle visserligen bristen
i procenten av inkomsten vara nästan lika stor för medelklass och
lägre grupper (4,5 % resp. 4,2 %). Den positiva elasticiteten är
således betydligt större än den negativa, vilket kunde tyckas vara
självklart. Men det är i alla fall av intresse, att en sådan brist
överhuvudtaget är möjlig. Det vore därvidlag ett mekaniskt betraktelsesätt att
värdera medelklassens dubbelt så höga brist på samma sätt som den
lägre gruppens, blott därför att medelklassens inkomst är dubbelt så
hög. Förhållandet visar ju, att medelklassen förfogar över en viss
förmögenhet, som den i kritiska situationer kan falla tillbaka på eller
att den har större kreditmöjligheter, kanske till en stor del hos
släktingar och bekanta, vilket bidrager till övervinnandet av övergående
svårigheter. Ty sådana är det nog i de flesta fall frågan om, d. v. s.
om uppkomsten av vissa i budgeten ej upptagna behov, icke om
omedelbara nödsituationer. Medelklassbudgeten uppvisar således en
stönre anpassningsförmåga till växlande situationer^ åtminstone
så-länge det icke rör sig om ekonomiska förändringar på lång sikt; vi
skola senare se, hur denna förmåga att ordna övergående svårigheter
motsvaras av en lika stor oförmåga att anpassa sig till principiellt och
på lång sikt förändrade förhållanden.
Ett studium av inkomstfördelningen accentuerar ytterligare
olikheterna i de bägge gruppernas sociala struktur.
Detta blir tydligt om vi betrakta inkomstens relativa fördelning på
de olika familjemedlemmarna. Om man tar med även biinkomster
och naturaförmåner, dominera mannens inkomster i medelklassens
familjeinkomst mycket starkare än fallet är hos arbetar- och
tjänstemannafamiljer. Egendomligt nog är mannens huvudinkomst i
medelklassen minst i den högsta inkomstgruppen, i arbetarhushållen
däremot i den lägsta. Skälen för denna skenbara olikhet äro dock rätt
olika: i medelklassen verka andra inkomstkällor uppenbarligen där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
