Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 20 april 1937 - Från läsarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Vasarna 223
finnis det över henne något av en slaktarfrai, som vill komma sig upp.
Hoin är anisträngt fin ända tills hon kommer i affekt och då visar hon
sin verkligt råa och iniferiöra natur.»
Professor Kinberg försökeir inied hjälp av en tablå hävda att de
tidsbestämda straffen redan, nu sipela en mycket iinidjerordmad roll
bland de olika kriminalpolitisika behandlings form erna.
Dagsbeliägg-ningen å samtliga de uppråkniade anstalterna är 5,165, därav äro
urbota-fångarna 1,251 eller mindre än 25 o/o. Följaktligen, fortsätter han
bevisföringen, blir endast mindre än 1/4 av samtliga kriminalpolitiska fall
föremål för vanlig straffbehandling. Utrymmesskäl hindrar mig från att
närmare ingå på denna professorns logiska kullerbyta eller på felen: i
tablåuppställniingen,. Det torde dock vara uppenbart att »fallen» icke
kunna utläsas av en dagsbeläggminig utan böra beräknas efter em
lämpligare statistisk tidsenhet, vi kan ju säga ett år. Det årliga antaleit?
urbota straff är c:a 2,500 och icke professorernas 1,251. Urbotas träff en
utgöra med säkerhet åtminstone 85 0/0 av samtliga kriminalpolitiska
åtgärder mot personer över 15 år.
Som ovan nämnts; utgör antalet för tredje gången i fängelse intagna
högst 275 personer per år. Vi kunna i detta sammanhang benämna
dem återfallsförbrytarnas rekryter. Bland dessa finnas säkerligen
åtskilliga, som lämpligast räddas genom förbättrade sociala förhållanden;
ett effektivt bekämpande av unigdomsarbetslösheten torde säkerligen vara
ett bättre kriminalpolitiskt medel än det bästa ungdomsfängelse. Bland
återstoden ha vi att söka dem, som icke äro påverkbara av den vanliga
fångvården och här har kriminalpsykologin ett givet och naturligt
arbetsfält, som dock bör bearbetas med försiktighet och med utnyttjande av den
naturliga sortering av materialet, som de första straffen erbjuda. Redan
såväl utom som inom fängelsema.
Undersökning av varje särskilt fall av brottslighet i enlighet med
professor Kinbergs plan är däremot ett oei^hört slöseri med tid och pengar.
Antalet kriminalpsykologiska undersökningar skulle i så fall stiga från
400—500 nu till 3,500—4,000 per år, då tydligen undersökning skulle
ske jämväl före meddelande av villkorlig dom. Visserligen skulle detta
antal med åren betydligt sjunka men skulle icke — om de nuvarande
tidsförhållandena tänkas oföränldrade — komma aitt understiga 2,000.
Detta kallar professorn praktiskt. För att giva en föreställning om
vad professorn i sin upipsats; fordrar av samhället enbart för att skapa
förutsättningar för sin differentierade fångvård kan jag nämna att
Rättspsykiatriska klinikens 2 undersökniingsläkare, 2 biträdande läkare och
stora tekniska personal för närvarande verkställa c:a 120 undersökninigaii
per år.
Å, Larsson.
Fängelse assistent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
