Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
20. 5. 1937.
DÅ DE LINJER, som vår penningpolitik borde följa,
fastställdes för fem år sedan, sattes som huvudmål, att man borde
söka åstadkomma en måttlig höjning av partipriserna, dock så att
levnadskostnaderna ej mera kännbart påverkades. Priserna hade den
gången fallit mycket starkt under depressionen och det kunde med
rätta hävdas, att just den låga prisnivån och framför allt ett fortsatt
fallande vore till skada för näringslivet och hindrade en
återhämtning. Då det emellertid är av vikt, icke minst för ett land med så
stor utrikeshandel i förhållande till den totala produktionen som vårt,
att växelkurserna, d, v. s. förhållandet till andra mynt, hållas iså
oförändrade som möjligt, hade man redan tidigt efter guldmyntfotens
övergivande gjort försök latt anknyta kronan till pundet och sedan
tillräckliga reserver samlats lyckades det att hålla en fast kurs om
19:40 kr. för ett pund. Att samtidigt låta partiprisnivån något stiga
och hålla en fast pundkurs var endast möjligt, om prisutvecklingen
i England fortskred i den av oss önskade riktningen.
Så kan väl ock sägas ha varit fallet. Partipriserna ha gått något
upp under de gångna åren utan att stegringen ungefär fram till sista
årsskiftet företedde några oroande drag. Under första delen av
innevarande år satte emellertid en prisstegring in, som rätt snart visade
tendens att överskrida de gränser man tänkt sig här hemma vid
utformandet av programmet för penningpolitiken. Många torde ha
ansett, att prisstegringen redan passerat den punkt, där särskilda
åtgärder vore påkallade för att om möjligt hejda den. Så småningom
avstannade dock den hastiga ölaiing, som var ägnad att inge farhågoir,
och det kan nog anses ha varit riktigt handlat, då man föredrog att
vänta och se tiden an utan att tillgripa t. ex. en sänkning av
pund-kursen.
Uppenbarligen var det emellertid av nöden att nu närmare fixera
de direktiv för penningpolitiken, som de valutavårdande
myndigheterna borde följa, då läget måste sägas ha blivit sådant, att de
ursprungliga direktiven ingalunda lämnade tillräckligt klar och bestämd
ledning. Det har skett genom det beslut, som riksdagen fattat i sam-
15 Tiden N:r J- 1937-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
