Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Malles, Paul: De nationella minoriteternas problem i Centraleuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 Paul MMes
fronterar man självbestämningsrätten med verkligheten måste man
fråga, vilket mål självbestämningsrätten -har. Personligen tror jag,
att självbestämningsrätten skulle trygga varje folks nationella existens.
Därför är det förklarligt, att det kan uppstå konkurrens mellan olika
nationers självbestämningsrätt. I varje speciellt fall måste man
undersöka om inte avskiljande av tyska områden i Böhmen och Mähren
omintetgöra den tjeckiska självbestämningsrätten. Vi måste veta,
att de tyska områdena i Tjeckoslovakien sedan adertonhundratalet äro
de egentliga industriområdena i Böhmen, att en avsöndring av det
tyska området skulle betyda att den nya staten berövades sin industri.
Men å andra sidan betyder det tjeckiska området också det
"Hinter-land", som man säger på tyska, den konsumerande agrariska basen för
denna industri, som väl är en exportindustri men inte endast en
exportindustri. Då hade också det tyska industriområdet förlorat sin
agrariska bas. Därtill kommer, att det inte kunde vara avsikten att
skapa en stat, som är helt och hållet strategiskt oförsvarbar. Och
ett Tjeckoslovakien utan sudetområdet är oförsvarbart. Därför skulle
en tjeckisk stat utan det tyska området vara livsoduglig och tjeckerna
måste förr eller senare förlora sin svårerövrade frihet. Å andra
sidan se vi att tre miljoner tyskar i Tjeckoslovakien inte kunna betyda
den minsta skada för hela tyska folkets nationella substans. Tvärtom
måste en så stor tysk minoritet i Tjeckoslovakien betyda ett starkt
inflytande i den nya staten för tyskheten.
På senaste tiden har särskilt genom den rikstyska agitationen det
tyska sociala problemet gjorts aktuellt. Därför att de tyska områdena
i Tjeckoslovakien äro de starkast industrialiserade måste världskrisen
också verka mycket starkare än i de tjeckiska områdena.
Arbetslösheten har hela tiden varit procentuellt större i de tyska trakterna än
i de tjeckiska. Att en chauvinistisk agitation skulle draga fördel av
detta förhållande är att inse. Hur invecklat krisproblemet genom den
nationella sammanblandningen blir, kan man göra klart för sig, om
man jämför det med svenska förhållanden. I Sverge fanns under
kristiden det procentuellt största antalet arbetslösa i Norrland. Man
föreställe sig nu, att det i Norrland bott en finsk minoritet. I
samma ögonblick skulle det vanliga krisproblemet oerhört kompliceras
genom denna blandning av nationellt och socialt problem. Och det
är fallet speciellt i Tjeckoslovakien.
Man måste också fastslå att förhållandet mellan tjecker och tyskar
i Tjeckoslovakien var ett helt annat före och efter Hitlers makt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
