Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 20 maj 1937 - Landqvist, Olof: Läkaren, pressen och allmänheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Olof Landqvisf
nämnder tillsatta för sinnessjukärenden och att sinnessjukvården och
dess utövare med tillfredsställelse mottagit den hjälp, som på detta
sätt bjudits dem från pressföreningen. I Stockholm inleddes år 1934
ett samarbete mellan press och sinnessjukläkare efter
underhandlingar mellan en kommitté, tillsatt av hjälpföreningen för psykiskt
sjuka, och Publicistklubbens ordförande. Resultatet blev ett
meddelande till tidningarna i Stockholm, att vissa sinnessjukläkare där
stå till pressens disposition för upplysning om enskilda psykiska sjuka,
deras intagning på sjukhus, behandling och vård.
Det finns ett område, där läkarna måste stå tämligen maktlösa
utan pressens bistånd och aktiva medverkan. Det är i kampen mot
kvacksalvares och humbugsmakares verksamhet. Tidningarna kunna
på detta område gå fram efter två linjer. Dels kunna de i texten
ägna uppmärksamhet åt kvacksalvarnas och humbugsmakarnas
suspekta tillvaro och praktik och dels kunna de införa mer eller
mindre utvecklad annonscensur. Arbete efter den första linjen har
förekommit i mycket stor utsträckning. Vi möta alltsom oftast
reportage och andra tidningsartiklar, där sockerpillerspecialister,
kot-knadkare och zinkbaljedoktorer ägnas närgången undersökning och
välgörande och verkningsfull hudflängning. Och det skall
säkerligen inte kunna nämnas någon enda svensk tidning, med undantag
för kvacksalvarnas egna, som inte med glädje skulle ställa spalterna
Öppna för läkarbehandling av hithörande figurer och problem. På
annonsområdet tillämpa många tidningar en viss grad av kontroll
men väl knappast någon tidning så grundligt som tidningen Arbetet
i Malmö, vilken för ett par år sedan började stänga sina spalter för
alla humbugsannonser och därvid också sådana om botande av
kroniska sjukdomar och så kallad själv förvållad svaghet och annonserna
om homeopater och naturläkare, ett initiativ, som i affärs-,
tidnings-och läkarkretsar väckt stor uppmärksamhet och livligt diskuterats
och berömts. Varje tidning skulle kunna ägna sina annonsorder
en närmare undersökning före annonsernas införande, även om man
måste ha förståelse för svårigheterna i många fall att på
annons-expeditionerna kunna avgöra vad som är humbug och vad som
icke är.
Om läkarnas egna annonser kan sägas, att det från deras
organisationer numera lägges stor vikt på att det som annonseras skall
vara vederhäftigt. Det är särskilt de annonser, som stå inom de
respektive föreningarnas ram, som äro underkastade en särskilt
noggrann kontroll. Ingen får där annonsera en specialitet utan att
vederbörande inför sin läkarförening visat sig äga den föreskrivna
kompetensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
