Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 25 juni 1937 - In- och utrikes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IN- OCH UTRIKES
25. 6. 1937.
DÅ ÅRETS RIKSSTAT föreligger visar den en siffra, som
betecknar nytt rekord. Det kan vara förklarligt, om man på
sina håll frågar sig, om denna stegring kan fortsätta i det oändliga
eller om man icke redan hunnit tiill en punkt, där statsutgifterna ta
den del av nationens inkomster i anspråk, som de rimligtvis kunna
få lov att omfatta, eller om det kan bli möjligt att under en eventuell
depression vidmakthåMa standarden.
Det är svårt att med siffror viisa vare sig det ena eller andra i
fråga om statsutgifternas relativa höjd i förhållande till
nationalinkomsten. Under i övrigt lika förhållanden är det uppenbart, att ett
rikare samhälle kan ha råd med större utgifter genom det allmänna
än vad ett fattigare kan. Om en person med 1,000 kr. i inkomst
nödgas avstå 25 % i skatter, har han bara 750 kr. kvar, men om
inkomsten stiger till 2,000 kr. kan han få 1,200 kr. kvar även om
skatterna istiga till 40 %. Vilket som ger de största fördelarna, om en
större del av utgifterna täckas kolilektivt eller av den enskilde, kan
icke en gång för alla avgöras.
Det är klart, att en stigande utgiftssumma vidare kan bero på
t. ex. folkmängdens tillväxt. Om samma standard hålles, bör det
dra större kostnader i den mån folkmängden ökas. En ändrad
sammansättning av befolkningen kan medföra utgiftisändringar.
Penningvärdet kan ha undergått ändringar. Stiga priserna, stiga också
de flesta uppgifter. För just statsutgifternas del beror deras höjd
också på vilka uppgifter, »som åvila staten eller eventuellt någon
annan organisation såsom kommunerna av oslika slag. Överflyttas
en uppgift från kommun till stat, bör det leda till minskning eller
i varje fall mindre ökning av kommunens utgifter än om uppgiften
legat kvar, medan däremot staten måste bära den överflyttade
utgiften. En tendens i den riktningen har ju länge varit mycket
märkbar och däremot ha väl få något att invända, om uppgifterna
därigenom bli fyllda på ett bättre sätt och utgifterna relativt sett lägre
eller jämnare fördelade.
Alla dessa faktorer ha spelat in. Folkmängden är större,
penningvärdet lägre och staten har åtagit sig en rad uppgifter, som ti-
18 Tiden N:r 6. jgsy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>