Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Litteratur - Tingsten: Political behavior
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 Litteratur
Gifta personer synas (i allmänhet hysa ett livligare politiskt intresse
än ogiifta, och det förefaller särskilt gälla kvinnorna, vilka väl påverkas
av siina män/.
Uppdelning i sociala klasser, där den svenska vad statistik en ger de
mesta och bästa u.pplysninga<nnia! (denna del av valstatistiken, som försvann
i den allmämna »sparsiamheten» 1932, torde återkom,m,a i redogörelsen
fö,r 1936 års val, vilket är behövligt), visar dels ett ökat deltagande
ju högre upp li socialklassernai man kommer. Detta gynnar de
konservativa partierna, som ha sitt stöd hos dessa socialgrupper med det
livligaste valdeltajgandet. Det ,råder vidare en bestämd korrelation mellan
socii al fördel ning och parti förde lin iing. Om arbetarklassen deltoge lika
flitigt som andra sociala klasser, borde dess represienitatJon bli större
och det är vad som enligt förf.is memiing’ förekommit vid vårt val förra
året. En annan dakttagelse, som Oickså belysts i vår valstatistik, är att
valdeltaga,ndet linom em viss grupp stiger med gruppeins relativa styrka
i valdistriktet. Likaledes synes en grupp meira homogent ansluta sig
till det gruppen närståeinde partiet ju talrikare grupipein är i kretsen,.
Arbetarna i ett arbeta/iidistrikt rösta sålunda miera kompakt med
socialistiska partier än arbetarna i ett borgerligt distrikt. Om arbetarna
i ett borgerligt idistirikt huvudsakligen bestå av sådana med huslig
tjänst är detta förhållande kainske inte så egendomligt, påverkan är
större och en viss rädsla för att rösta fritt förekommer nog också.
Röstpliikt synes enligt framstäninjiingen icke verka så särskilt mycket.
Väl är deltagandet större, men också antale’t ogiltiga sedlar, så att i
vissa fall det positiva deltagandet faktiskt överskjutit i områden utan
rösitplikt. Något iinflytande på pairtifördeliniingen kan m,ain näppeligen
läsa framu Någon konstaterbar skillnad i valde It againdet vid
majoritets^ och proportionella val föreligger knappast. Är ett parti domimerande
vid majoritetsval, ihänder (det väl att deltaigaindet sjuniker, men äro
partierna jämstarka tender,ar det å .an^dra sidaln att stiga. Geniomsnittet
avviker föga från resiultatet vid p(r(oportioniella val. Påpekandet att
valdeltagandet bland inegrer i U. S. A. är lägre än bland de vita
åtföljes (icke av någon reflexion om de metoider, som komma till
användning för att hindra negreitnjas; röstnisiig. Det lär emellertid vara så,
att negrerna på många sitällen ihelt enikfelt licke vå,ga rösta.
På ett ställe i boken föreikommer en uppgift om ett genomsnittiigt
valdeltagande (i Hamburg) som är lägre än iinom någon åldersgrupp,
vilket förefaller vara em omöjlighet. Men om ett feltryck förekommer
i en bok full av siffror är det både förklarligt och ursäktligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
