Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 26 juli 1937 - Händelser och spörsmål - Irländska valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 Händelser och spörsmål
valet. En vksierlig-en liten men doick betydelsefull förändring- har dock
skett — Fiianina Fail förloinade den föi-visso kn,app.a majoritet, partiet
förut li|ad’e, cich är nu beroende ,av arbetarpartiets stöd för flertal i’
riksdagen. Arbetarpartiiet gick däremoit g,anis<k,a kraftigt framåt på de
oberoendes bekoGtmad.
Fiianna Fail är de V,al€r,as p,arti. Dess irländska namin säiger oiss inte
mycket otch så värst mycket nuer bli/r det inte, om miau; k,al lar dem
re«-publii^anerna. Någoln full motsfvarigbet i andra länder har partiet inte
heller. 1 den irländsllija poilittken speLar förhållandet till England en
avgörande roill och republiik,an!erna äro de, som velat och vilj> landets
full-ständi^g^a sikilj.ande från England. Det är också detta den nya
författ-nimgen ’avser. Mien dessutoim måste Fianna Fail sägas vara småfolkets
par^tif, ett vänsterparti i moitsats till Cosgrav!es Fine Gael, som är det
koinserviativa partiet, de besuttnas och de större jordägarnas parti, som
vitsat någoit större s,amförståndsvilja gentemot England.
Under^ de seniare åren har h.andelsikri)g rått mteljian Irland oich England,
de Valeria har försökt göra landet självförsörjande i fråga Oim
industri-produkter och genom tullar stängt ute engelska varor. England har
svalnat genoim att tullbelägga de inländska jordbruksprodukterna, för vilka
England varit den helt dcjminerande marknaden. Det har lett till svåra
för^luster för Irliand, sojm icke kunnat finna nya marknader för sina
produkter men samtidigt sett de hemmaproducerade industrivarorna ligga
högt i pris. Siamtidigt soim jordbrukarna ej kunnat finna avsättniimg för
vad de producerat ha levnadsikostnaderna sti-giit. En del m förlusterna
för joirdbruket ha väi tagits igen genom inställande av betalningarna m
joirdräiitor till Engjiand, men det anses, .^att detta icke Ujppväjgt föriustern,a.
Viissia begräTisadö avtal med England ha visserligen ingåtts, men i stojrt
sett h>ar handelskriget fojrtgått. Den ny(a industri, som uppamm,ats, anses
ej heller ha förutsättningar (att kunna hävc^a sig vid fri konkurrens, enär
landet ä’r ytterst dåli-gt iförsett med råvaroir. Kol och miheral saknas f
stqrt sett. i
Det ekojiiomiska läget har föranlett en rätt betydande utvandring till
just England, då arbetstillfällen tro|ts den nya industrin saknats på ön.
Det är dettja läge, so|m tämliigen säkert också verkat i’ vakt och gjort,
att de Valeras parti förlorat någon terräng. Däri’ har man också att söka
»anledningen tiil arbetarpartiets frammarsch, vilken väl oickså beror på att
det nu liimns ett större ,antal rndustriarbetare än tidigare.
Fiiannia Fail fick just precis hälften av mandaten, men antalet första
platser på röstsedlarna var för partiiet blott 603,000 mot 721,000 för
övriga partier. Här ligger partiet alltså ganska lånig^t under hälften.
Allmänt väntades, att foilkomröstningen om den nya
författningsförslaget skulle ge en betydande majoiritet för. I själva verket blev den inte
så överväldigande. Det godkändes med 686,000 röster mot 528,000 men
därtill koinima över 100,000 kasseyrade röstsedlar. Tar man dessuitom
hänsyn till at;t Noird-Irltand ingalunda önskar denna författning, är det av
hela Irlands befolkni^ng ett mycket ringa flertal om ens något. Av
fristatens valmän’ är de»t endaist 39 o/o, som uttalat sig för den nya
författningen. Det är en tämligen smal bas för en så viktig lag. Som dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
