Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Fransson, Evald: Hälsa — föda — inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsa — föda — inkomster 389
Tillfogas bör, att under tiden ingen annan faktor ändrats än kosten.
Vi har ’här en fullständig parallellism mellan en kvalitativt föribättrad
kost ooh tbc-frekvensens nedgång.
Det finns ett gammalt tyskt ordspråk, som uttrycker
folkinstinktens samlade erfarenhet om sambandet meMan föda, ’fysisk och
psykisk habitus: ’’Människan är vad hon äter." De senaste
forskningarna på närings fysiologins område kan säges vara en dånande
bekräftelse på ordens sanning. I England har man gjort den
beklämmande erfarenheten, att hälften av de unga männen, som vuxit upp
på arbetslöshetsunderstöd, är odugliga till krigstjänst, och man är
övertygad om att det är brister i kosten, som fäller utslaget. Mot
bakgrunden av liknande rön, gjorda i många länder, följer logiskt, att
’kravet på reformerad kost blir en av den nya näringslärans hörnstenar.
På den amerikanske forskaren Shermans laboratorier lever nu råttor
i mer än fyrtionde generationen i glänsande form på en kost, som
tydligen därför måste ibetraktas som riktig. Intet tvivel råder om
att även människans kost kan förbättras med liknande resultat:
starkare hälsa, större vitalitet, ökad livslängd.
Från samhälleliga och socialistiska synpunkter utgör dessa
närings-hygieniska rön ett material av ofantligt intresse, och i det följande
ska några anmärkningsvärda resultat framläggas.
Under åren 1929—31 företogs med stöd av Medicinalstyrelsen en
socialhygienisk undersökning i övre Norrland.^ Sedan lång tid
tillbaka hade provinsialläkamas rapporter från dessa trakter lämnat
talande bevis för att vissa sjukdomar i dessa trakter förekom i så
stor frekvens, att man talade om speciella "norrlandssjukdomar".
Dessa var främst nedsättning av vissa magsäckens funktioner,
grov-tarmskatarr, blodbrist och tandröta. Starka skäl talade för att dessa
sjukdomars större utbredning i övre Norrland än annorstädes i vårt
land, måste hänga samman med de s»peciella yttre förhållanden,
varunder människorna i dessa trakter levde: det hårda ’klimatet, den låga
inkomstnivån, konservatism i för hälsan viktiga avseenden, pressande
.arbete, allt faktorer som det rent a priori syntes rimligt anta, att de
i längden borde medföra vissa rubbningar i de normala
livsfunktionerna. Framförallt kom denna undersökning att som mål uppställla
utrönandet av sambandet mellan norrlandssjukdomarna och de redan
förut ikända bristerna i kostregimen. Givet är att dessa undersök-
1 En socialhygienisk undersökning i Norrbottens och Västerbottens län.
Band I—V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
