Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Fransson, Evald: Hälsa — föda — inkomster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälsa — föda — inkomster 391
ten! Vad gäller skol-barnen, ansågs ’beteckningen b motiverad för
endast 20,5 proc., varav dock ’huvudparten kommer på städer och
industrisamhällen, medan a-kosten för övriga var regel utan undantag.
Ännu starkare framträder norrlandskostens ensidighet och kvalitativa
brister mot bakgrunden av följande jämförelse med Skåne och
Älvsborgs län.
L-kost o/o B-kost o/o S-kost o/o
Västerbottens kuistland 59 34 7
Skåne ..................... 4,4 95.4
Älvsborgs län ............ 1,4 97 1,6
På grund av att skolbarnen på dagen får leva av medförd
torr-skaffning, kommer för dem L-ikostfrekvensen att bli ännu större än
för de vuxna och stiger även i inlandsdistrikten till ’’över 60 proc. av
fallen".
Givet är att man — innan säkra slutsatser kan dras om sambandet
mtellan kost och hälsa inom de undersökta områdena — till
ovanstående klassificering av födan också måste foga en undersökning av
dess kvantitativa och kvalitativa tillräcklighet. Det visade sig då, att
födans kalorihalt var påfallande låg oöh ej sällan för vuxna
understigande 2,000 kalorier per dag. "Medeltalet för män utgjorde 2,840,
för kvinnor 1,687 och för barn under 17 år 2,227 kal." Reflexionerna
vid jämförelse mellan den faktiskt förtärda kaL-mängden och den
beräknade optimala (3,000—4,000 kal.) gör sig själva: "en
undernutri-tion måste här anses föreligga i en stor proc. av fallen". Inom
bondefamiljerna måste ju barnen redan tidigt hjälpa till med arbetet, varför
även för deras del en påtaglig undernäring är för handen.
Även från kvalitativa synpunkter präglas i synnerhet L-kostema
av stora brister: dels genom ringa inslag av frukt och grönsaker, dels
ringa halt av biologiskt högvärdig animal äggvita (kött, fisk, ägg).
Den förut kända stora anämi frekvensen gjorde det troligt att även
järnbrist gjorde sig gällande, emedan L-kosterna genom ovan nämnda
brister kommer att isakna födans vi’ktigaiste "järnbärare". Den
genomsnittliga järnkonsumtionen per dag var för
Män ...... 17,5 mgr (10,4—23,4)
Kvinnor .11 » ( 8,4-12,3)
Barn ...... 15 »
Organismens järnbehov varierar mellan 6—12 mgr per dag, och den
tillförda järnmängden är alltså i många fall för liten j kongekvensern^’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
