Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 25 aug. 1937 - Nilsson, Magnus: Problemet massmänniskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 Mo)gnus Nilsson
mentär kvarleva från djur stadiet. Den grundar sig på hjordinstinkten
och har av allt att döma varit mera accentuerad ju lägre den andliga
och materiella kulturen stått. Tolerans mot avvrkelser är en mycket
sen uppfinning av människoanden. Ja den är så ny att den hittills
endast i mycket blygsam omfattning bunnit accepteras. (Man måste
också konstatera, att ivern att ta denna nya uppfinning i ’bruk är
skäligen sval.)
Vad beträffar förekomsten av utpräglade personligheter så är det
givetvis lika omöjligt att bevisa att sådana förekommit i rikligare
mängd under gångna tider än i våra dagar som att bevisa motsatsen.
Till ett sådant bedömande sakna vi erforderligt perspektiv —
förutom alla andra svårigheter det skulle möta. Detl kan emellertid
vara skäl påpeka, att individualitet, d. v. s. en markerad andlig
fysionomi, knappast är medfödd annat än som tendens, drift, anlag. I hur
hög grad bäraren lyckas förverkliga detta anlag beror — förutom
av anlagets egen styrka — på i vad mån de yttre förutsättningarna
föreligga. Dessa äro av flera slag, men de två viktigaste äro frihet
och vetande. Ju fullständigare frihet och ju rikare kunskapsstoff
tillvaron bjuder på, desto större möjlighet föreligger att skapa en
personlighet i ordets vedertagna mening — n. b. för den som i någon
nämnvärd grad bär på ifrågavarande drift. "Det är först med
vetandet människorna differentieras till individer", säger prof. Gadelius.
Ty vetandet är en förutsättning för tänkande, och tänkande för
individualitet.
Och hur förhåller det sig med dessa betingelser i det primitiva,
resp. det civiliserade samhället ?
Att det primitiva samhället skall erbjuda sämre betingelser då det
gäller vetandet står väl utom all diskussion. Visserligen utgöres väl
inte vetandet uteslutande av bokkunskaper, men sådana utgöra dock
ett väsentligt tillskott till personens kunskapsförråd. Vad en människa
hinner se och uppleva direkt under sitt korta jordeliv — som för de
allra flesta till större delen måste ägnas åt sysselsättningar som i
endast ringa grad vidgar synfältet och skänker nya kunskaper — är
förhållandevis blygsamt, och det levererar endast ett sparsamt och
torftigt materiel att bygga upp en individualitet av. "Det enda man
har av sig själv är okunnighet och inbilsfkhet" påstod t. o. m. en
sådan andens heros som Eckermann.
Därmed är ingalunda sagt att vetandet i och iör sig skapar
personligheter, något som för resten bör framgå av vad redan sagts. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
